Stamning hos små barn

 Nea Hedefalk och logopederna i Landstinget Dalarna

/stamning-hos-sma-barn1-redigerad-1.jpg

VARFÖR STAMMA MITT BARN

En del barn har en större sårbarhet än andra för att börja stamma. Vi talar också om en läggning för att stamma.

Grundorsakerna finns i hjärnan. I många fall finns en ärftlighet för denna sårbarhet i talsystemet.

Olika faktorer hos olika barn kan sedan utlösa stamning, som t ex språkutveck-ling, barnets personlighet och miljö.

Omgivningen orsakar inte att ett barn börjar stamma men kan på många sätt påverka hur stamningen utvecklas.

/stamning-hos-sma-barn2.jpg

HUR KAN JAG HJÄLPA MITT BARN?

SKAPA LUGN (men utan att be barnet ta det lugnt.) När barnet har mycket att säga: ”Åh, vad spännande det låter. Vi sätter oss ner, så får du berätta!”Ett lugnt ”livstempo” kan vara en hjälp för barnet.

PROVA ATT TALA LÅNGSAMT OCH LÄSA HÖGT ÄNNU LÅNGSAMMARE. Barn gör som vi gör och inte som vi säger att de ska göra.

FRÅGA SÅ LITE SOM MÖJLIGT. Om du berättar något från din dag så är det troligt att ditt barn hakar på och berättar från sin dag. Fråga hellre om barnet har haft det bra än vad det har gjort. (= mindre krav på talet)

PRATA ENKELT – (en talmodell inom räckhåll. Använd inga onödigt långa, krångliga förklaringar eftersom det ställer höga krav på barnets språk och kan öka stamningen.

DET ÄR BRA ATT HA EN LUGN PRAT- ELLER LEKSTUND på tumanhand med en förälder VARJE DAG. 5-15 minuter räcker bra och har ofta god effekt på stamningen. Lek, spela spel, bygg lego eller lägg pussel ihop.

Nea Hedefalk och logopederna i Landstinget Dalarna.

 

En liten hemuppgift för förälder/föräldrar när barn stammar

 Av Lennart Larsson.

 

I                    När stammar barnet MEST – när MINST?

 

                   A Lättare och jobbigare perioder.

 

                      Förändras stamningen i samband med

 

  1. jul?

  2. födelsedag?

  3. semester?

  4. sjukdom?

  5. …..         (andra förändringar i barnets miljö)

  6. …..

  7. …..

     

    B Lättare och svårare talsituationer.

     

         Har det någon betydelse

  1. om det är morgon eller kväll?

  2. om han/hon är trött?

  3. om han/hon är på tu man hand med en av föräldrarna?

  4. om du är jäktad/på dåligt humör eller liknande?

  5. vem/vilka barnet pratar med, inom familjen?

  6. vem/vilka barnet pratar med, utom familjen?

  7. om hon/han vill berätta något?,

  8. skall svara på frågor?,

  9. är ivrig?

  10. …..

  11. …..

  12. …..

    II                   Vad säger du när han/hon stammar?

                       Vad gör du?

                       Vad tänker du?

                       Hur känner du dig?

     

    Försök staka dig lite mer

    Gör då och då en liten omtagning av ett enstavigt småord i början av en mening, långsamt och mjukt (sådant gör vi alla ibland; jag kallar det normala stakningar): ”Nu-nu ska vi se”, ”Ska-ska du följa med?”, ”Jag-jag tror…”, ”Gå-gå och hämta…”. Konstigt råd? Jag ser det så här:

    För det första pratar du saktare, när-när du koncentrerar dig på att göra dessa små omtagningar, och det mår alla stammande barn bra av.

    För det andra pratar du ännu mindre perfekt, du blir ännu mer en ”talmodell” inom räckhåll för ditt barn.

    För det tredje har det visat sig, att om ett barn säger s-s-s-så här eller ssssså här, och ibland hör föräldrarna säga så-så här, kan det tillsammans med andra råd hjälpa utvecklingen i rätt riktning.

    Du kan sedan gå vidare, så här. I en ”reflekterande dialog” kan du ta fatt på det ord barnet stammat lite hårt på, och använda samma ord i din svarsreplik, med en mjuk omtagning. Exempel: ”Pappa, n-n-nnnnn-nu går vi!!” ”Ja, nu-nu går vi.” Detta påminner om ”passiv rättning” vid uttalssvårigheter: ”Det nöar!” ”Ja titta, det snöar!” (Se ”Stammar ditt barn?” sidan 5)

    Till sist: Du kan behöva öva lite, och först när du är ensam, t ex vid bilkörning: ”Nu-nu närmar jag mig ett övergångsställe, å-å där ser jag en som vill gå över, så-så då saktar jag ner”. Det handlar om att vänja munnen och öronen vid dessa små omtagningar. Sedan kan du fortsätta vid köksbordet, tillsammans med din partner, när huvudpersonen sover. Det får inte låta alltför onaturligt, när du ”debuterar” tillsammans med ditt barn…

    Lennart Larsson 2010-08-12

     

    /om1.jpg

    Föräldrasamtal vid barnstamning

    Kompendium för logopeder och talpedagoger, 23 s

    Av Lennart Larsson 

     

     

    7 råd

    från Stuttering Foundation of America.

    Ny bearbetad version. Fri översättning: Stig Lindh

     

     

    Experter är överens om att de flesta barn som stammar har nytta av att ta tid att tala med en hastighet som främjar flyt. Dessa riktlinjer utgör ett antal sätt som vuxna runt barnet kan bidra till att främja barnets flyt.

     

    1. Minska takten.  Prata med ditt barn på ett lugnt sätt, gör ofta pauser. Vänta några sekunder efter att ditt barn slutat tala innan du börjar tala. Ditt eget långsamma och avslappnade tal kommer att vara mycket effektivare än kritik eller råd som "tala långsammare" eller "prova igen långsamt” . För en del barn är det också bra att införa en mer avslappnad livsstil för en stund.

     

    2. Lyssna uppmärksamt.  Försök att öka de gånger som du ger ditt barn din odelade uppmärksamhet och verkligen lyssnar. Detta betyder inte att släppa allt du gör varje gång hon talar.

     

    1. Ställa frågor. Att ställa frågor är en normal del av livet - men försök att låta bli att ständigt ställa frågor. Ibland är det mer praktiskt att kommentera vad barnet har sagt och vänta.

     

    1. Vänta . Hjälp alla medlemmar i familjen att turas om att prata och lyssna. Barnen tycker att det är mycket lättare att prata, när det är färre avbrott.

     

    1. Bygga förtroende . Använd beskrivande beröm för att bygga upp förtroendet. Ett exempel kan vara "Jag gillar hur du plockade upp dina leksaker. Du är så bra”, istället för att bara säga att det är bra. Förstärk barnets förmågor som inte har samband med att tala.

     

    1. Särskilda tider. Avsätt några minuter regelbundet varje dag så att du kan ge din odelade uppmärksamhet till ditt barn. Denna tysta stund utan avbrott - ingen TV, iPad eller telefon - kan vara en förtroendebyggare för små barn. Så lite som fem minuter om dagen kan göra skillnad.

     

    1. Normala regler gäller. Uppfostra barn som stammar precis som du gör med dina andra barn och precis som du skulle om han inte stammade.

       

       

      Annan källa:

     

Råd om förhållningssätt vid stamning eller upphakningar hos barn.

ANVÄND ETT NEDSAKTAT TALTEMPO

Exempelvis vid sagoläsning eller då och då i spontantalet under dagen. 

NATURLIG ÖGONKONTAKT

När barnet stammar eller gör omtagningar, låt barnet säga färdigt orden utan att Du fyller i och bibehåll en naturlig ögonkontakt.

ENKLA KORTA MENINGAR

”Prata enkelt”. Försök att undvika alltför krångliga meningar och svåra ord i samtal med ditt barn.

VÄNTA IN DITT BARN

Försök att vara tyst med ditt barn då och då, t ex när ni leker, lägger pussel, spelar spel. Låt barnet själv få bryta tystnaden med egna initiativ.

FRÅGA MINDRE

Låt barnet mest få tala på eget initiativ. Om du t ex berättar något du varit med om under dagen först, är det troligt att barnet ”hakar på” vad du säger och själv väljer att berätta något om sin egen dag. Ex: Du säger: ”Idag fick vi tårta på jobbet, eftersom Maria fyllde år”. Barnet kanske ”hakar på” och säger ”Och vet du pappa vad vi gjorde på dagis i dag?” och så är samtalet igång.

FÖRBÄTTRAD TURTAGNING

”Först pratar jag – sen pratar du”. Öva/förbättra lyssnandet för alla som är med i samtalet, t ex vid middagsbordet. Viktigt är att låta alla komma till tals i samtalet!

FÖLJA BARNET I SAMTALET

Lyssna aktivt på barnet. Reflektera kring/spegla det barnet säger. Samtalet förs då framåt för barnet. Barnet märker att du lyssnar och är intresserad av vad du har att säga, och barnet får då ytterligare lust att berätta. Om du inte har tid att lyssna/prata just då så säg det. Ge barnet möjlighet att berätta senare när Du har tid.

PAUSERA MELLAN DINA OCH BARNETS YTTRANDEN

Försök att inte ha så bråttom så du svarar ditt barn. Prova exempelvis att räkna till tre innan du svarar på en fråga som ditt barn ställer. På så sätt kan du föregå med gott exempel i att ge sig själv tid.

MEDVETNA OMTAGNINGAR

Prova eventuellt att själv göra några mjuka, lätta omtagningar av t ex ett enstavigt i början av en mening. T ex ”Nu-nu är maten klar!” eller ”Kan-kan du komma nu?”. Barnet kan så upptäcka att även mamma och pappa kan ta om ord ibland.

REFLEKTERA ÖVER ”LIVSTEMPOT”

Hur stressade är vi i familjen? Vad signalerar det till barnet?

Källa: Logopedmottagning Stockholmregionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

%MCEPASTEBIN%