Nyhetsgranskning Nr 68

StigLind©Talsteg

 

Ett anförande av John C. Harrison på årsmötet i Brittiska Stamning Association London år 2002.

Jag brottades med min stamning i mer än 30 år.

Översättning: Stig Lindh. För att passa mitt Nyhetsgranskning redigerade jag ned hans artikel från 16 till 6 sidor.

HUR MIN STAMNING FÖRSVANN

Min stamning var nästan alltid situationsbunden. När jag var med mina vänner kunde jag tala. Men om jag var tvungen att tala i klassen, eller tala med auktoriteter, eller på bussen fråga om bussbyte, eller stoppa en främling på gatan för en fråga, då stammade jag. Att tala inför en grupp ... glöm det.

Idag är jag fri från stamningen, och menar verkligen det, för jag är ingen dold stammande. Mina stamningsimpulser är inte längre närvarande, de är helt borta.

Jag har hört hundratals människor säga: "Det finns inget botemedel mot stamning”. En stammande är alltid en stammande. Ingen vet vad som orsakar stamning. "Många av dem är professionella, de talar om att hantera sin stamning, men de talar inte om att den skall försvinna.

Några stammande som jag känner är i dag stamningsfria, de talar alla om vilken typ av stamning de hade.

Anledningen till att vi inte har varit mer framgångsrika i att ta itu med stamningsbehandling under de senaste 80 åren är att hela tiden ... enligt min åsikt ett växande antal andras ... stamning har beskrivits felaktigt. Vi har använt fel paradigm. Vi ”löser” fel problem.

Om du försöker att lösa ett problem är det viktigt hur du definierar problemet för att få ett adekvat svar.

Med tiden har jag upptäckt att min stamning inte var mitt tal. Det handlade om att jag hade mitt tal som kommunikation och tröst för någonting annat. Det var problem som involverade hela mig - hur jag tänkte, hur jag kände, hur jag talade, hur jag hade vant mig att svara. Jag upptäckte också att de muskler som jag använde för att tala med behövde korrigeras.

Idag tittar vi på stamningens struktur att omfatta hela människan, vilket innefattar beteenden, känslor, uppfattningar, övertygelser, intentioner och fysiologiska reaktioner.
Genom åren har många människor frågat mig ”Kan alla ”arbeta” bort sin stamning?” Och ”Vad gjorde du?”.

Teoretiskt sett, anser jag att alla kan arbeta bort sin stamning. Men i praktiken finns det många faktorer att ta itu med och vissa människor har mer att hantera än andra. Dessutom är inte alla intresserade av bättre flyt, så alla kommer inte att kunna eller vilja bli av med sin stamning helt. Kanske når de den nivån av flyt som de är nöjda med.

STAMMANDE ÄR MER KÄNSLIGA ÄN ANDRA

Libby Oyler, som är både en person som stammar och expert på talrubbningar, genomförde en forskning som fascinerade mig. Förhållandet mellan psykisk känslighet och stamning var ämnet för hennes doktorsavhandling (Ph.D) och resultaten var häpnadsväckande. . .

. . . 15% till 20% av befolkningen kan klassificeras som "mycket känslig" den siffran stiger till häpnadsväckande 83% för personer som stammar.

Vad betyder "mycket känslig"? På den positiva sidan betyder det att du är mer intuitiv. Du plockar upp känslor och subtila aspekter av kommunikation, både verbala och icke-verbala, något som inte mindre känsliga personer registrerar. Men det innebär också att du snabbare blir upphetsad. Om någon inte gillar hur du agerar, behöver de inte skrika på dig eller öppet håna dig. De har bara att höja ett ögonbryn eller ge dig en titt.

Libbys forskning betonade också något annat som var intressant. Ca 10-15 % av den allmänna befolkningen kan klassificeras som beteende hämmade. Vad betyder det? Människor som är hämmade tycker att de fungerar sämre i samhället. De är mer sårbara innerst inne. Det är svårare att lugna ner dem. De reagerar mer på känslor. Deras hjärna filtrerar inte bort ”jobbig” information på ett effektivt sätt, de har svårt att slappna av. För stammande är andelen beteende hämmade inte 10 eller 15% ... den är 42%.

Är det denna hyperkänslighet som orsakade min stamning? Nej, men det var en del av det.

Idag kan jag berätta: Jag fick aldrig bli arg. I själva verket var jag rädd för känslor, precis som alla andra i min familj. Det var inte förrän 30 årsåldern, i ett möte, som jag vågade visade ilska mot en annan person. Tänk dig att - jag gick 30 år utan att någonsin bli arg. Och jag tyckte att det var naturligt.

Jag hade ett tvångsmässigt behov av att göra saker rätt. Jag frågade mig om detta var perfektionism som orsakade min stamning? Nej, det är inte vad som orsakade den. Men den var en bidragande faktor.

Jag kunde bara tala bra när jag var ensam. Var det ett talproblem? Feltänk, tänkte jag. Jag hade inte ett talproblem. Problemet låg i min relation med de människor jag talade med.

När jag var 12 år hade jag hade en tro på att det var farligt att visa mina känslor. Det kändes farligt att vara påträngande. Jag trodde att jag var tvungen att göra allt rätt. Jag trodde att alla dömde mig. Jag hade mycket låg självkänsla. Jag trodde inte att jag var viktigt. Jag hade en rädsla för att inte duga, och en rädsla för att utagera.

VAD ÄR DET SOM HINDRAR OSS?

Som små barn behöver vi bli bekräftade av andra. Vi behöver det för vår självsäkerhet. Vi behöver det som mat, vi behöver det för kärlek och respekt. Utsikten att förlora allt är skrämmande. Så om vi måste välja mellan att vara älskad eller att vara oss själva, vill jag påstå att det inte är en tävling. Vi överger oss själva och ”dör mentalt”, men inte bokstavligt.

Något som i hög grad bidrar till att hålla tillbaka processen är den relation du har med dem omkring dig. Hur många av er har inte märkt att det är lätt att tala med vissa människor och omöjligt att tala med andra utan att stamma? Mina upplevelser har fått mig att undra.

Förmågan att observera sig själv och andra är absolut avgörande om du vill förändra dig själv på något sätt. Observera, som i sin högsta form, kallas mindfulness.

VARFÖR DET?

De flesta människor är inte bra på att observera. Men det går att träna upp denna förmåga. Och detta är avgörande för om du kommer att komma över problem med stamning.

Någon talterapi har jag inte genomgått, men jag har kommit på min egen. Jag, experimenterade och upptäckte att om jag släppte ut lite luft innan jag talade fick jag färre blockeringar. Senare fick jag veta att detta var luftflödestekniken lanserad av Dr Martin Schwartz i New York.

När jag upprepade blockeringen upptäckte jag att jag kunde få bättre grepp om vad jag gör i stamningsögonblicket och slutligen säga ordet igen, som jag ville, utan stamning. Senare fick jag veta att detta var "cancellation" en teknik som utvecklats av Charles Van Riper.

Jag fann också att om jag var spänd och tog ett djupt andetag hjälpte det till att slappna av. Detta är påfallande likt den andningsteknik som är en integrerad del av McGuire programmet. Nu var jag min egen terapeut. Viktigt är att inget går fel.

En period fick jag förmånen att lyssna vecka efter vecka på andras berättelser och jag började uppfatta att vi människor var väldigt lika varandra. Annat som förändrades var mitt förhållande till myndigheter. Det var inte längre lika svårt att tala med auktoriteter. Mitt förändrade tänkande spelade en mycket stor roll för att bli fri från stamningen.

Stammar alla som håller tillbaka sina känslor? Nej. Är alla känsliga personer stammande? Nej. Har alla människor som växer upp med mycket stamning i barndomen svår stamning? Nej. Har alla som inte vågar vara sig själva stamning? Nej.

Men vad händer när du tar alla dessa faktorer tillsammans och sätta ihop dem? Om du gör det på rätt sätt skapar du ett självförstärkande system som är större än summan av delarna.

Vid 35 års ålder var stamning borta. Varför? Jämför mina hexagoner som tidig tonåring och mig i mitten av 30-årsåldern.

John, 15 år

ÖVERTYGELSER
Jag har inget värde (låg självkänsla)
Jag måste alltid vara trevligt och har förstått att jag betalar ett pris för det.
Vad jag har att säga är oviktigt.
Jag måste tillfredsställa alla.
Människor är inriktade på mig.
Världen vill att jag ska vara bra.
Att uttrycka känslor är dåligt.
Världen måste uppfylla min mors krav.
Mina behov kommer alltid i andra hand.

UPPFATTNING
Människor dömer mig.
Jag tänker inte ställa upp.
Jag är aggressiv.
Den andra personen talar "sanning."

AVSIKTER
Min avsikt att tala och inte tala kämpar mot varandra.

FYSIOLOGISKA REAKTIONER
Jag är känslig och snabb att reagera.

FYSIKALISKA BETEENDEN
Jag spänner mina läppar och stämband och håller andan när jag är orolig för att tala.
Jag håller tillbaka.


John, 35 år

ÖVERTYGELSER
Jag har ett värde (god självkänsla)
Jag är mig själv.
Vad jag har att säga är viktigt.
Jag får tillfredsställa mig.
Människor är inriktade på sig själva.
Världen vill att jag ska vara mig själv.
Att uttrycka känslor är önskvärt.
Världen är perfekt som den är.
Jag kan bestämma när mina behov har företräde.

UPPFATTNING
Jag är den som har att döma mig.
Jag gör så gott jag kan.
Jag är bestämd.
Den andra personen kan tala sanning men kanske inte gör det.

AVSIKTER
Min avsikt är i fas. Jag är klar när jag vill tala, och det är okej att tala.

FYSIOLOGISKA REAKTIONER
Jag är känslig och snabb att reagera.

FYSIKALISKA BETEENDEN
Jag håller på att förlora allt.
Jag släpper taget.

VAD KAN DU GÖRA SJÄLV?

Försök få ut mer av din ”komfortzon”. När, hur, var känner jag mig bekväm? Experimentera. Prova nya saker. För dagbok.

 

STIGS KOMMENTARER

Trevligt att John C. Harrison kunde ta bort sin stamning. Vägen var delvis lik min egen, skillnaden är att han är autodidakt som valt analytisk förmåga och Internet. Det framskymtar även en stamningsklubb.

Stamningsreflexerna måste bort och John hör till de få som kommit över ”tröskeln”. För att komma över denna tröskel krävs normalt resurser som inte finns i dag.

Möjligen har John också läst min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” då jag fann uttryck i hans text som jag konstruerat. Jag ser gärna att man refererar till mina böcker eller nyhetsgranskande Nyhetsbrev.

Vad jag kan utläsa hade John de typiska problemen och symptomen på stamning, mönstret är detsamma. Vi är mer lika än olika.

För andra stammande som önskar bli fri sin stamning kan det vara klokt att ta till sig och öka förmågan att observera det egna sättet att tala i olika situationer. Det kan bli det som är avgörande för resultatet när du vill förändra dig själv och ditt tal.

Bilden av att John varit helt ensam i sin kamp verkar inte stämma, stamningsklubben har säkert varit ett stort stöd. De amerikanska klubbarna har en annan syn på hur man hanterar stamning än de svenska.

Eftersom det var 14 år sedan han skrev artikeln kan det vara intressant att veta hur John har det idag. Jag hoppas att han hör av sig.
_____________________________________________________________________
INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING
_____________________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.
_____________________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Vissa klassiska tekniker bör du vara försiktig med. Viktigt är att få rutiner med att variera teknikerna. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING
E F T E R T E R A P I
STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.
_____________________________________________________________________

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

Databasen omfattar nu 24 miljoner artiklar och är alltså öppen för dig genom min hemsida ”www.stamning.n.nu”.

Ha det bra!

Stockholm 2016-11-01

Stig Lind,
författare, stamningsskribent

© Stig Lind