Nyhetsbrev Nr 24

NYHETSBREV NR 24

DAF/FAF-apparatur som fördröjer eller på annat sätt modifierar talet har under en längre tid funnits på marknaden. De som prövar dem upplever dem som talhjälp. Efter en tid slutar de att använda dem, till och med lämnar tillbaks dem om inte innehavet varit länge. En av anledningarna är att de varit både klumpiga och dyra. Tydligen har det känts bättre att vara utan dem.

Framtiden är en annan, apparaturen har gjorts osynlig och kostnaden är ringa. Nu återstår frågan om de stammande vill ta hjälp av apparatur eller utmana ”tjuren” på gammalt hederligt vis. Tekniken finns och framtiden med den. Jag lovar - utvärderingen kommer att bli intressant.

TEKNIK I FRAMTIDEN

Vem kunde tro att vi alla skulle ha en telefon i fickan, en telefon med eget nummer, vi kunde nå varandra när som helst. Inte ens min vän pianostämmaren Tony Henriksson år 1976 kom till Intensivterapin i Åsa med sin ”mobila” telefon som i storlek var som ett bilbatteri. Kanske var det just för att tala bättre i denna tingest.

Nu pratas det i telefoner överallt, i tid och otid. Som icke inblandad är jag degraderad till icke-person, trots att samtalet oförskyllt avlyssnats. Det knappas på smartphones överallt, på caféer och på andra ställen. På tunnelbanan är det tre av fyra som sitter djupt tittande i sina displayer. I dag finns det en uppsjö av aktiviteter att sysselsätta sig med i dessa telefoner.

Apples iPhone är i dag marknadsledande, men de får se upp så att de inte går samma väg som Nokia, för i dagarna lanseras en ”lur” från Samsung, som pressen kallar iPhone-dödaren.

På datorfronten har det hänt mycket men inte på senare tid.  Fortfarande ligger lagringskapaciteten på 750 mb eller en terrabyte på inbyggd disc. Datahastigheten har inte ökats nämnvärt, trots att man utvecklat datorer med gigantisk hastighet. Glädjande är att USB minnena blivit så små att man kan ha dem på sin nyckelring utan att tycka att de tar upp för mycket plats.

Tsunamin i Japan resulterade i recidiv. Försvann gjorde IntelCore i7 till glädje för AMD renässans. Nu har den återkommit, men det konstiga var, att pressen inte uppmärksammade vad som hänt.

Bilindustrin däremot har börjat komma alltmer. Det började på 80-talet när bilindustrin började göra bilar med katalysator och farthållare som gick under benämningen ”lull-lull”. I kupén blinkades det som på ett tivoli och med en motor som var så tyst att den inte hördes. Elektroniken var omfattande och det svenska folket skakade på huvudet, men elektroniken höll, till och med längre, mycket längre än det mekaniska. Biltillverkarna hade svårt att ta till sig den nya tekniken, de där bilarna som det till och med fanns en databox i. Det här var på den tiden som Volvo kallades för traktor och nu började de dessutom göra skäl för namnet. De hade svårt att tänka sig bilar som inte behövde skiftnyckel.

I dag har Volvo kommit ifatt med hybrider och elbilar, de har idag förstått att man kan sätta in data överallt som styrning, radar som läser av framförvarande trafik och som varnar föraren vid utebliven reaktion bromsar bilen sig själv, antisladd, backvarnare, döda vinkeln-varnare, parkeringshjälp mm. Fler hybridbilar kombinerar sin förbränningsmotor med system för återvinning av den rörelseenergi som uppstår vid rullning/bromsning. Bilens dator blev allt större. I samarbete med Vattenfall har de börjat bygga elbilar och sätta upp elstolpar. Det talas om att bygga speciella ”elbilsvägar”. Detta är vad marknaden kan erbjuda. Men elbilstekniken är fortfarande i sin linda.

År 1917 kom de första elbilarna. Batterierna som då var den svaga länken gjorde att de bara kunde köra 6 mil, idag nästan 100 år senare, är batterierna fortfarande den svagaste länken och kapaciteten är uppe i 15 mil (i praktiken 10 mil). Det som kan försena lanseringstiden av hybrid- och elbilar ytterligare är att bensin och dieselmotorerna blir allt effektivare, vilket kan tala för att elhybriderna består många år till. Industrin beräknar att när prisnivån på de renodlade elbilarna kommit ned till dagens prisnivåer har det förflutit 5-20 år.

Bränslecellsbilar – är det framtiden? Det är bilar som drivs med vätgas. Ur avgasröret kommer vatten istället för rök. Tekniken har varit på gång länge. För några år sedan visade Mercedes Benz upp några bilar på Sergels Torg i Stockholm. Tystnaden var påfallande tills Hyundai talade om att de tror att genombrottet för dessa bilar kommer om två år.

Volvo utvecklar sin egen motor. Det är inte bara Hyundai, även GM och minst sex andra företag som i samarbete utvecklar vätgas och tycker att det är det starkaste alternativet till fossila bränslen. De väntas kunna sälja vätgasbilen år 2015. Då räknar man med att ha löst problematiken med dålig livslängd på bränslecellerna från idag 50 000 till 200 000 kilometer. Om vätgasen i dag kostar 15 euro per kilo vid tankstället, kan den kosta 10 euro per kilo år 2015, 6,6 euro per kilo 2020 och 5 euro per kilo 2030. Bilen är tänkt att tankas på dagens bensinstationer. Är du ”stadd i kassa” kan du köpa den om två år.

Ibland hinner inte tekniken med sig själv, som då den under pågående lansering är skrotfärdig. Kablar grävs ned i byarna för bredband samtidigt kan medier sändas i luften via mast. Kan de samsas eller är det något av dem som försvinner?

Dagens Nyheter investerar 3,6 miljarder kronor på en ny tryckpress med ökad kapacitet. Detta gör man trots att en del av marknaden går över till digitalt läsande som man kan anta ökar när läsplattorna genom nanoteknik blir både tunnare och böjbara.

Kort handlar nanotekniken om att lägga in eller ta bort egenskaper i ett material så att det får de egenskaper som industrin eftersträvar. Vi har sett litet i salvor och kläder. Fönster som tvättar sig självt tror jag inte har kommit ut ännu på marknaden. Nanotekniken är en teknik som kommer att revolutionera mycket i världen. Bland annat får vi kläder i helt nya material.

3D-skrivarna tar priset på modern innovation. Gör så här: Tanka ned filen från nätet, skriv ut ”prylen” i lämpligt material, det kan vara från en plaststräng, sytråd, garnnystan eller lera, men även annat material beroende på vad skrivaren är konstruerad för.

Tekniken är så fantastisk att man kan ifrågasätta om den verkligen finns. Detta är inget aprilskämt, så ni får Nyhetsbrevet dagen innan första april.

Man kan designa kläder på datorn och sedan är det bara att skriva ut dem i bitar och montera ihop dem till ett riktigt plagg. Tekniken tillåter kreationer gjorda på artistiskt sätt med avancerade mönster, även med avancerade inbyggda ihåligheter.

Man kan anta att dessa 3D-skrivare med tiden blir så billiga att alla kan ha en hemma i bostaden. Hur går det med klädesföretagen? Förmodligen överlever en del av dem genom nischning, framförallt i vår ”verkstad” Kina.

Konstnärer är de som på ett tidigt stadium använder sig av tekniken, de skriver ut en form som de kan gjuta sitt alster i. Båtindustrin likaså med formar till hela skrov som skrivs ut i frigolit. Mest oroande är att den enskilde personen kan skriva ut delar till vapen. Sätts dessa ihop kan ett fullt skjutklart vapen ligga i handen på var man. Patronerna får du köpa på vanligt sätt. Det här går naturligtvis stick i stäv med president Obamas intentioner att minska på vapenbärandet i USA.

Tänk, vad tekniken livar upp folk! Vad tyst det skulle vara utan den! Är den inte förnöjsam?

Tyvärr finns det en baksida. DN har skurit ned sin personal från ca 1 450 till 189 personer. Det är mer än vanligt och beror på att hela branschen har digitaliserats.  Men det ger också en tydlig fingervisning om att arbetstillfällena inte kommer att räcka till för alla människor. Servicesektorn kommer inte att kunna svälja alla överblivna. Frågan är vad de överblivna skall arbeta med?

Sverige har planer på att göra en ny, mycket dyr version av stridsflygplanet Saab JAS 39 Gripen. Hur tänker vår försvarsmakt egentligen?  Länderna i övriga världen tänker i alla fall kopiera USAs drönare som är förarlöst. I USA har man till och med långtgående planer på att bygga dem för civilt bruk.

Logopederna som arbetar med stamning kanske kan dra nytta av teknikens framfart. De kan hålla sig ájour med vad som händer genom www.stamning.n.nu .

 Ett exempel till den logoped som funderar på att starta upp en gruppterapi: Samla deltagarna i en Facebookgrupp. Telefon och röstmemon är beprövade hjälpmedel. Videosamtal i grupp med eller utan bild är mer modernt. Ponera att logopeden vill frammana debatt kring ”Isbergsliknelsen”, då kan han printa ut isberget i exempelvis ett plastmaterial. Nu kan han be alla sina gruppdeltagare printa ut ett eget isberg. Mer intensivt kan diskussionen handla om på vilket djup under isbergets yta problemen sitter. I och med att någonting har hänt är isens bärighet bräcklig, djupet i sig berättar var och när problemet startade. Nu kan alla i gruppen åstadkomma ett eget isberg och lägga in sin unika berättelse visuellt.

 DET ÄR BARA JAG SOM VET VAD STAMNING ÄR. Det finns en till – är det du? Eller kan det möjligen vara Axel Schulman?

Bara om du vill så hörs vi åter om fjorton dagar.

Stockholm 2013-03-31

Stig Lindh
Författare, stamningsskribent

PS
NU HAR DU CHANSEN ATT BEKRÄFTA MIG. Alla mina gratisprenumeranter kan göra det genom att visa sin generositet och ordna en prenumerant var till mig. Om du vill visa stöd eller omtanke på annat sätt är även det fullt möjligt. Du kan stöda mig om du lägger in min länk www.stamning.n.nu på din hemsida – tackar ödmjukast! Berätta att jag finns. Dela min ”site” med andra. Visa på hur de kan prenumerera på Nyhetsbrevet – de gör det från hemsidans högra kant.

© Stig Lindh