Alla 2016

 

NYHETSGRANSKNING NR 56

StigLind©Talsteg

ÅRETS AVSLÖJANDEN 2015

McGuire och andra stamningsteknikers utövare känner sig nog misstrogna när de får reda på att en mycket känd person inom stamningsvärlden avslöjas med att behandla stammande med Vitaminer (Thiamin B1) och påstår att 33 % av dem blir botade.

Resultatet är inte trovärdigt, av den anledningen att man varken botar eller lindrar stamning med vitaminer. Klart är att även en stammande kan ha vitaminbrist men inte av den storleksordningen som nämns.

Stockholms Stamningsförbund har inte reagerat. Skall man tolka det som att de tycker att det är OK att bota stamning med vitamin B-1? I min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” har jag förespråkat ”kanon”-behandling som är motsatsen. Läs gärna boken gratis på min hemsida ”stamning.n.nu”.

Stamningsförbundets internationella ombud Anita Blom reser ut i världen och får reda på att terapi överlag är verkningslöst och sprider sedan detta vidare? Min vetskap är att hon som förbundets talesman sedan många år tillbaka tar helt avstånd från att bedöma olika terapier, vilket i sig kan tyda på kunskapsbrist. Men om det är så att det är herrar med namnet Martin F. Schwartz med sin luftflödesteknik och vitaminbehandling som dominerar världen är hennes åsikter befogade.

I Sverige övergav vi de flesta klassiska metoderna redan för 60 år sedan.

Kanske mest skrämmande är att denna kända professor verkat i USA under flera decennier och utbildat 800 logopeder i luftflödesteknik.

Man kan fråga sig hur många % som har blivit hjälpta och för hur många % har terapin endast fungerat i behandlingsrummet. Det är vad jag tycker Martin F. Schwartz skall besvara. Tills vidare läs och begrunda.

I Kina håller man på att överge den klassiska behandlingen till förmån för accept och flyt-tekniker. De var så trötta på att ”stånga sig blodiga” utan resultat.

Den så kallade ”pendeleffekten”, säger att gamla terapier och gamla åsikter återkommer, ibland med nya benämningar. Nu är hela terapipaket på väg att återkomma. En logopedgrupp i Herzegovina har startat omfattande vitaminbehandling med Thiamin B-1. Jag är inte förvånad, ibland kan man lura en stammande, ibland många.

Mitt avslöjande kan du läsa om i ”stamning.n.nu” Nyhetsgranskning Nr 50 - THE THIAMIN PROTOCOL (Del 2) – FORSKNING?

Martin F. Schwartz, som jag uppfattar det, seriösa del omfattar i dag referat, vilket delar hans nuvarande åsikter med andra. Om du är intresserad av dem så har du dem här i ”stamning.n.nu” Nyhetsgranskning Nr 49 - THE THIAMIN PROTOCOL - FORSKNING Martin F. Schwartz (Del l).

Mindfulness på Skansen var årets överraskning som kan läsas på min hemsida ”stamning.n.nu” Nyhetsgranskning Nr 55 - FORSKNING: Mindfulness och stamning.

MOBBARE AVSLÖJAD! Den vältalige mannen visade sig vara en dold stammande. Han ställs inte till svars och kommer inte att någonsin ställas till svars. Läs mer i ”stamning.n.nu” Nyhetsgranskning Nr 51 - Mobbning.

VÄRLDSNYHET Innovativ Talstegs hemsida ”stamning.n.nu” är på väg att bli en hemsida där världens främsta forskare rörande stamning publicerar sina resultat. Först ut var Lars G Burman, leg läk, docent.

UPPLÄGG ÅR 2016 Som sagt 2015 var för mig ett kort år i dessa nyhetsgranskningssammanhang, men det hände en del som gav en viss struktur i denna ideella verksamhet:

Stamning hos vuxna – Stig Lindh, sakkunnig

Stamning hos barn – Lennart Larsson, logoped och världsberömd författare i ämnet

Sök av forskningsresultat – Lars G Burman, leg läk, docent, forskare

Katalogisering av forskningsresultat – Stig Lindh

Målsättningen är att vi skall tillhandahålla den information som världen efterfrågar,och bli så bra på detta att vi blir störst i värden, att hemsidan stamning.n.nu blir det naturliga forumet för all världens stamningsforskare.

Alla som vill forska skall kunna göra det genom StigLind©Talsteg hemsida stamning.n.nu. Inga behörighetshinder ställs upp. Publicering sker via Nyhetsgranskning. Katalogisering erbjuds likaså. ______________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju fler tekniker som du har i din verktygslåda ju mer kan du hantera din stamning. ______________________________________________________________ INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _____________________________________________________________ _ StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg. DE FEM TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, TALA BRA.

Manual/Instruktion: Tekniker är enbart komplement till annan behandling. ________________________________________________________________

Nästa Nyhetsgranskning handlar om stammande hjältar men även om den kvinna som valdes 2015. Missa inte denna ”smaskiga” artikel med rötter långt in i Kungahuset.

God fortsättning på det nya året!

Stockholm 2016-01-15

Stig Lindh, författare, stamningsskribent, filosof

©Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 57

StigLind©Talsteg

SMÅ BARNS STAMNING OCH ELEKTROFYSIOLOGISKA INDEX FÖR SPRÅKBEHANDLING*

Docent Lars G Burman utläser att författaren Weber-Fox kan tillhöra eliten bland världens stamningsforskare. Översättningen är ett sammandrag av en fjortonsidig forskningsrapport från PubMed.

Summering

Tidigare studier har visat, att förutom sin stamning har stammande dessutom inte samma rika ordförråd och flytande språkmelodi som icke stammande. Denna artikel visar, att hjärnans elektriska aktivitet, mätt med EEG, ökar när förskolebarn lyssnar på tal, särskilt vid felsägningar.

Stammande reagerar starkare än icke stammande. Forskarna ser detta som ett ytterligare bevis på att stammande har en något annorlunda generell språkhantering än icke stammande.

Inledning

Författarna påpekar att många faktorer samverkar vid stamning. Hos stammande förskolebarn har man noterat att även språkets uppbyggnad av korta och långa satser är sämre koordinerad, mer oregelbunden, inte är så flytande som hos icke stammande förskolebarn. Det pekar på att hela språket måste ”jobba” ihop med talapparaten, mest uttalat hos stammande, det vill säga inte bara vissa ord eller stavelser. Man har även sett att stammande har förenklat sitt ordförråd samt kan ha svagare känsla för ords valörer och för satsbyggnad, vilket också tyder på ett samband mellan den allmänna språkförmågan och stamning.

Material och Metod

Man studerade 57 förskolebarn (medelålder 5 år), 27 icke stammande förskolebarn och 27 stammande förskolebarn, som uppvisade minst 3 % stammade stavelser av olika slag. Alla barnen var normala i IQ med fler tester och bedömdes vara generellt normalt utvecklade.

Man monterade 28 elektroder på skallen för mätning av elektriska impulser från 28 punkter på hjärnan (elektroencefalogram, EEG), samtidigt som barnet fick se och lyssna till 5 episoder med TV-figuren Pingo pingvin och hans vänner, innehållande 100 meningar per avsnitt. I 10 % av dessa hade man lagt in felaktiga ord eller satsbyggnadsfel.

Den rent EEG-tekniska analysen är för komplicerad för mig.

Resultat och Diskussion

Alla barnen reagerade på tal inklusive språkfelen med en aktivering av hjärnimpulserna (stegring av ”elström” kurvorna från hjärnans nervceller, se Fig 23 och 24 i Full text). Icke stammande förskolebarn reagerade mest i hjärnans mitt, mindre åt sidorna. Stammande förskolebarn hade något fördröjda reaktioner. Dessa var även mer markerade jämfört med hos icke stammande förskolebarn och spridda över hela hjärnan, med övervikt för höger sida. Detta är den första studie som påvisat avvikande nervimpulser i hjärnan när stammande förskolebarn analyserar tal, utan krav på att själv tala. Resultatet stöder att det finns ett samband mellan språket och stamning. Det säger dock inte att den lätt stegrade hjärnreaktionen på språkfel hos stammande förskolebarn har ett orsakssamband med stamning. Det kan vara en följd av denna.

Lars G Burman, Leg.läk, Docent

*Originaltitel: Early childhood stuttering and electrophysiological indices of language processing - Christine Weber-Fox m fl. i Journal of Fluency Disorders, sid 206, juni 2013.

Stig kommenterar

Det är intressant att hela språket och särskilt språkfel aktiverar hjärnan mer hos stammande förskolebarn än hos icke stammande förskolebarn, även när dessa bara lyssnar. Men fortfarande har vi frågan om ”Hönan och ägget”. Är den ökade hjärnaktiviteten orsak till eller en följd av stamningen?

Och kan EEG bli ett instrument för att i framtiden studera effekten av behandlingar vid stamning?

Artiklar av denna typ som mäter symtomen har INTE mitt gillande. Vi kommer trots detta katalogisera denna artikel under rubriken ”Hönan eller ägget”, eller annan rubrik, dessutom införa de medföljande grafiska EEG-bilderna på hemsidan www.stamning.n.nu, Nyhetsgranskning nr 57.

Ambitionen är att försöka bygga upp en forskningsbank som skall vara enkel och tydlig. Vårt arbete är helt idéellt och de kostnader som vi har står vi för som privatpersoner. En sponsor vore bra och som efterlyses.

Jag misstänker att vi är de enda i Sverige som i dag arbetar med att få tag på relevanta forskningsartiklar.

Du får gärna hjälpa oss att ta reda på det du vill veta om stamning. Främst är det artiklar som tydligt visar hur det förhåller sig som vi efterlyser. Jag lovar att publicera och katalogisera dem. På hemsidan www.stamning.n.nu, finner du anvisningar om hur man hittar, kommer in i och söker fakta i databasen PubMed, som innehåller all biomedicinsk forskning värd namnet.

______________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju fler tekniker som du har i din verktygslåda ju mer kan du hantera din stamning.
______________________________________________________________
INNOVATIV STAMNINGS
INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK
OM STAMNING
_______________________________________________________________
StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E F T E R  T E R A P I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Manual/Instruktion: Tekniker är komplement till annan behandling.

Sveriges bäste stamningsbehandlare säger: En stegvis träning till förändring. Gissningsvis tar det 4 år av träning och praktiserande.
______________________________________________________________

Elfte jordskalvet

MODER JORD SOM MULLRAR OCH SKAKAR

En ”riktig” semester har jag aldrig, kan jag skoja om. Folk tittar på mig och undrar. - När jag flyger till Spanien åker jag hem. När jag återvänder till Sverige åker jag verkligen hem. En del av mitt liv är att åka mellan mina hem. Men för några dagar sedan hade även jag en riktig semester, det var några dagar på Gran Canaria. Allting tar slut, även detta. I bilen till flygplatsen den 25 januari fick jag höra att det varit jordbävning på spanska fastlandet. Det var 6,6 på Richterskalan, det andra skalvet på 5,5, så jag undrade var ungefär epicentrum låg. Det visade sig vara nära mitt hus, bara 16 mil sydost om Malaga ut i Medelhavet och Atlasbergen i Marocko, det berg som jag ser i vissa väderlekar.

När mitt hus byggdes var jag med, jag såg med egna ögon vad som gjordes. Jag visste att det kunde både mullra och skaka i marken. Huset jordbävningssäkrades? Tanken var i alla fall att hålla huset intakt trots skakningar genom att få det att snällt och följsamt följa med.

Tanken svindlade så jag byggde mig en egen jordbävningsmätare. Min egensvarvade ljusstake från barndomen med smal bottenplatta kom till pass, ställde upp den i bokhyllan och satte på ljusstaken en till. Tanken var att om överdelen ramlat ned har det varit jordbävning.

Min erfarenhet av jordbävningar innefattar även Turkiet – hotellet stort som en skyskrapa lagd på längden skakade kraftigt klockan två på natten. Jag vaknade med ett ryck i en säng som rörde sig och när jag tittade upp var det en takkrona som vaggade fram och tillbaka. Vid ett annat tillfälle kom jag körandes med bil från Tyskland in i Frankrike då vägen plötsligt rörde sig i sidled, en obeskrivlig känsla.

Inte nog med det - flygplanet från Gran Canaria landade på Arlanda i den värsta dimma jag varit med om, d v s utan sikt. Teknikens under tänkte jag, men samtidigt visste jag att man till och med har tagit fram självkörande bilar, vilket lugnade mig. Våra barn och barnbarn kommer en dag att fråga oss om det inte var farligt att köra bil själv.

Lite research och jag vet lite mera. Marken där jag har mitt hus har skakat kraftigt. Jag är drabbad av jordbävningen. Den är dessutom en av Spaniens större. De senaste 500 åren har Spanien drabbats av tio jordskalv över 6,5, det här var det elfte. Nu återstår att ta reda på om huset finns kvar eller är skadat? Håll tummarna!

Stockholm 2016-02-01

MVH

Stig Lind,
författare, stamningsskribent, filosof

©Stig Lind

 

- StigLind©Talsteg

NYHETSGRANSKNING NR 58 

FORSKNING BYGGER PÅ FÖRTROENDE

Paolo Macchiarini, KI, utreds nu om han har gjort sig skyldig till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Förutom detta är han misstänkt för oredlighet i forskning. Allt började med TV-reportage i Uppdrag granskning.

Det sistnämnda innebär att han fuskat i sin forskning, hoppat över djurförsök innan operation på människa, något som ger forskningen ett ansikte på skam. Finns det fler som fuskar är tanken? Eller som agerat oaktsamt? Man kan fråga sig varför han inte avbröt operationerna när han såg att patienterna dog?

Fullt så illa är det inte inom stamningsforskningen, här dör inga människor. Vår ”bransch” är smal, inte många som vill ge sig in i den. Svår verkar den vara också av den anledningen att det som är fel finns inbyggt och skall rättas till när livet levs.

De som forskar gör det oftast som en del av karriären, de tar examen och gör karriär och hamnar på en förtjänstfull tjänst där tjänsten i sig är det viktiga.

Mig veterligen har dessa personer inte forskat mer än dessa perioder. Forskningsrapporternas antal är ofta lätt räknade. Sveriges första doktorshatt i ämnet tilldelades Steen Fibiger som fick en tjänst i Åhus. Hans karriär kantades att han på Lappkärrsberget i Stockholm undersökte stammandes läpprörelser med elektroder. Resultatet publicerades i Stockholms Stamningsförenings tidskrift ”Plus”.

Jag känner till ytterligare en rapport, men som jag upplever basal, knappt värd att publicera.

Av någon anledning återupptog vår andre doktorand Per Alm liknande undersökningar i Uppsala relativt nyligen.

Även Per Alm har nu nått hög tjänst och ställning, så frågan är om han har tid med så mycket mer forskning.

Märkligt är att de båda forskarna forskat på att mäta spänningarna i läpparna, något som jag upplever som problemets symtom. Varför är jag är så spänd i läpparna? – en fråga som borde få ett svar.

Att gå i en talsituation med spända läppar eller spända käkar är verkligen att gå in med dåliga förutsättningar. Hur får jag bort spänningarna i talapparaten? Den frågan överlåter jag till Per Alm att svara på.

Problematiken är inte lätt, svaren är inte enkla men borde det inte vara bättre att forska på de ”normaltalande” - de kan ju tala? Vore det inte intressant att veta vad de gör? Är inte det något att ta efter?

Åke Byström är nog den logoped som ägnat mest tid åt frågan. Han kanske är mer forskare än forskarna själva. Dessutom är han generalentreprenör för tekniken ”Stutter free Speech” som han introducerat med stor framgång i vissa stamningsföreningar. Anita Blom, som under många år styrt attityderna i Riksförbundet, har av någon anledning inte förstått att ”Stutter Free Speech” betyder ”Stamningsfritt tal”.

Åke Byström borde utses till årets logoped! På min hemsida www.stamning.n.nu kan jag utläsa var i världen mina läsare befinner sig. I sig en angenäm läsning. För min egen del ligger nog Nobelpriset närmare än att utses av Stamningsförbundet till årets stammande.

FORSKNINGSPROBLEM?

Paolo Macchiarinis framfart får hela forskarbranschen att darra. Min granskning av forskare och deras rapporter är också en skrämmande läsning. En stor avhandling med 200 forskningsrapporter refuserade jag. Inte en enda av dessa 200 var till de stammandes fördel. Alla var gjorda i behandlingsrummets trevliga vrå med en uppföljning tre veckor senare. Allt positivt som sagts i behandlingsresultaten fanns inte längre kvar ett antal veckor senare. De stammande var de stora förlorarna, de stammande med stor sannolikhet lika mycket och lika ofta som tidigare. Vinnarna var de som gjorde undersökningarna för de fick betyg och kunde gå vidare i karriären. Du kan läsa om det i Nyhetsbrev nr 15 på hemsidan www.stamning.n.nu.

Dr Swartz är den stora stamningsbehandlaren som botar en tredjedel av världens stammande med Vitamin B1. Detta har jag skrivit om i Nyhetsgranskning nr 49 , även det i www.stamning.n.nu. Han har varit chef för flera forskningslaboratorier. Men mest känd är han nog för den teknik som kallas Luftflödesteknik, likaså utbildat 800 logopeder som i terapi behandlat 14 000 stammande. Behandlingen kanske inte var så lyckad då han ägnade mycken tid åt att ge de stammande vitaminbehandling som han menar är mer effektfull, påstår han i en av sina böcker. Detta retar mitt sinne. Jag är helt övertygad om att vitaminer inte botar stammande, men de kan däremot hjälpa kroppen till att konvertera kolhydrater till energi. Om det skulle botat någon kan det vara en mekanism som innebär att: ”Vad du än gör blir det en förbättring”.

Vitamin B1 ger han tillsammans med Magnesium vilket jag tror kan vara än mer intressant. Om jag beslutar mig för att gräva vidare i frågan kan jag kontakta någon av de läkare som jag samarbetar med.

Det märkliga med det är att de stammande i Stamningsföreningarna inte reagerat över huvudtaget, som att det inte berör dem. Om det är denna typ av behandling de stammande har att vänta så finns det inte någon behandling.

Surfa in på min hemsida www.stamning.n.nu och läs de forskningsrapporter som jag refererar. De flesta finns som Nyhetsgranskning. Passa på att ”prenumerera” på dem, det kostar dig inget.

När jag läser tidskriften ”Kommunikation” kan jag inte finna något som handlar om behandling. Logopeder och andra gör ett fantastiskt arbete med att stötta stammande. Hjälpen är med stor sannolikhet skiftande och efter individens önskemål.

Forskning är också viktigt i sammanhang med stamning. En pusselbit i taget. Framtagandet av forskningsmaterial sker nu på min hemsida av mig. Dr Lars Burman har också intresserat sig för problematiken. Alla kan från min hemsida surfa på PubMeds databas med 24 millioner forskarrapporter. Vi lägger upp allt som kommer fram från en kort länk som tar dig ned till hela artikeln. Vi är dessutom idéella i vårt arbete så det kostar dig inget.

Målsättningen är att vi skall tillhandahålla den information som världen efterfrågar och bli så bra på detta att vi blir störst i världen, att hemsidan stamning.n.nu blir det naturliga forumet för all världens stamningsforskare.

_____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att tekniker är ett komplement till annan behandling. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

_____________________________________________________________

 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E F T E R T E R A P I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.

Sveriges bäste stamningsbehandlare säger: Träna och praktisera med ett litet steg i taget är bra, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd. Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.

Stockholm 2016-02-15

MVH

Stig Lind, författare, stamningsskribent, filosof

© Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 59 - StigLind©Talsteg 

STAMNING UR PSYKOANALYTIKERNS SYNVINKEL

”Ferenc Alberts föreläsning "En empirisk studie av stamning", ett försök att tolka stamningens uppkomst och behandling enligt psykoanalytisk teori. Stoffet var hämtat ur föreläsarens nyligen publicerade doktorsavhandling. Empirism betyder kunskap som vunnits genom erfarenhet. Ferenc Albert har alltså systematiskt samlat sig en omfattande erfarenhet under ca 10 års tid och presenterar resultaten i sin bok. 

Inledningsvis förklarade Ferenc att han inte har någon lösning på stamningsproblematiken, men däremot en del tankar kring ämnet. Eftersom hela studien är upplagd enligt en psykoanalytisk modell, blir tankarna givetvis färgade av psykoanalysen.

Stammaren är, enligt Ferenc, inte mer neurotisk än andra människor, men stammaren löser sin inre ångest genom att stamma. Inre ångest är något som (enligt psykoanalysen) alla människor har i speciella situationer och den är alltså inte specifik för stammaren. 

Den normala talutvecklingen går från l) joller över 2) imitation med brister till 3) ett stadium där man talar automatiskt, utan att tänka på hur man gör. Stammarens talutveckling däremot går från joller över imitation till stamning som är en störning av det automatiska flytande talet. Det sker en dysautomation som innebär att man gör stamningen till en del av sitt "normala tal", genom överinlärning. 

Finns det då någon klar orsak till stamningen? Psykoanalytikerna menar att det inte finns någon enda sådan orsak, men att det sannolikt är ett antal delfaktorer som tillsammans bidrar till stamningens uppkomst. T ex varierar stamningen en hel del mellan olika kulturer, vilket skulle kunna tyda på att socioekonomiska faktorer spelar en roll. På samma sätt skulle skrämmande barndomsupplevelser kunna utgöra en utlösande faktor för stamning. 

Inom psykoanalysen talar man om olika psykosexuella faser: orala fasen (beroendefasen), anala fasen (självständighetssträvan) falliska fasen (barnet blir medvetet om sin sexualitet) etc. Enligt Ferenc "kan, men behöver inte" en olöst konflikt under någon av dessa faser uttrycka sig som stamning. 

Ferenc Albert framlade också en modell om hur stamning kan tänkas påverka personligheten. Han betonade primärvinsten som en viktig del av stamningsproblematiken. "Stamning binder emotionell (känslomässig) spänning och reducerar ångest. Den inre ångesten (som alla människor bär på) utgör i sig ett hot mot jaget, alltså personligheten. Genom att stamma bidrar individen till att medvetet/o-medvetet minska ångesten och skyddar på så sätt sig själv." 

Den grundläggande identiteten hos stammaren är viktig. Är "jag-identiteten" stark blir inte "stamningsidentiteten" så stark, utan man inser att man är en person, en helhet. Stamningen är bara en del. 

Förväntningarna spelar stor roll. Stammaren har negativa förväntningar på lyssnaren: "Man har inte tid att lyssna när jag stammar", samtidigt som han tror att alla icke-stammare är vältaliga. Förväntningarna kan bli självuppfyllande om man inte gör något åt det hela. 

En del stammare känner sig överkänsliga för omgivningen. Han tycker att alla lyssnar (kritiskt) när han talar och stammaren är mycket uppmärksam på lyssnarens reaktioner. Därför skapar telefon särskilt mycket ångest hos vissa stammare, eftersom man inte kan kontrollera omgivningens reaktioner när man talar i telefon.

Behandlingen då: Ferenc har ingen patentlösning och betonar vikten av individualiserad diagnos och behandling. Behandlingen bör omfatta olika metoder, beroende på patientens stamning och bakgrund. Det är viktigt med en genomtänkt behandlingsplan. Stammarna är väldigt olika varann, i många avseenden. Man bör därför planera så att inte en komponent i behandlingen motverkar effekten av en annan”. //Referat ur Ferenc Alberts bok ”Stamning ur psykoanalytikerns synvinkel”.

 

YTTERLIGARE REFERAT UR FERENC ALBERT BOK:

Psykologiska teorier och behandling - utdrag

”Den subjektiva upplevelsen av stamningsblockeringar brukar vanligtvis vara att talorganen låser sig: "Tungan fastnar i gommen", "det snör ihop sig i halsen" eller "läpparna sitter krampaktigt ihop". Stammare upplever också spänningar i andra delar av kroppen, och en allmän olustkänsla åtföljer vanligtvis större blockeringar varierande från mild olust hos vissa till extrem panik hos andra. Det finns stammare som rapporterar att de mer eller mindre förlorar kontakten med omvärlden under vissa upphakningar. Åtminstone är stammaren mycket mer koncentrerad på hur han/hon talar än på det övriga som händer just då. Det förhåller sig också så att för flertalet stammare är det egentligen den ovan omtalade förväntan på kommande upphakningar som är värst. Det finns teoretiker som har tagit fasta på denna rädsla till den grad att de spekulerar i om inte denna antecipering är den egentliga orsaken till att stamning faktiskt uppstår. Genom att kämpa mot en förväntad blockering spänner sig stammaren så att stamning uppstår.

Idén är alltså att om en stammare exempelvis har en öppen och kraftig stamning, som är ett direkt hinder för en effektiv kommunikation, är han mest betjänt av en behandling som modifierar talflödet, medan en annan individ, som mera lider av stamningens sociala effekter, torde ha större användning av en psykoterapeutisk behandling”.    

. . . .

”Flertalet stammande hamnar följaktligen i förnedrande situationer, vilket eventuellt för några tjänar som en masochistisk tillfredsställelse”.

. . . .

”Stamning bör inte betraktas som en isolerad störning av talmekanismerna utan som ett yttre uttryck för en mer grundläggande karaktärsstörning. En effektiv behandling måste inriktas på att hjälpa individen att förstå sina speciella neurotiska svårigheter, med tillhörande neurotiska lösningar, och att komma fram till någon lösning av de underliggande konflikterna”.

”Målsättningen för psykoterapi med stammare måste fokuseras kring primärvinsterna med stamning på ett indirekt sätt. Terapeuten bör inte fokusera på själva stamningssymtomet - inte ens i grupp med stammare. . . ”

. . . .

”DEN TIDIGA UTVECKLINGEN”

Den litteratur jag gått igenom om stamning och min kliniska erfarenhet har övertygat mig om att stamningens uppkomstbetingelser i psykologisk bemärkelse är unika för varje enskild stammare.

De betingelser under vilka stammare växer upp tycks spänna över ett vitt fält. Där återfinns tidiga otrygga miljöer i form av hotande vuxna och allmänt labila uppväxtvillkor men också relativt konfliktfria ungdomsmiljöer. Ibland har man funnit störningar i relationen mellan familjemedlemmarna som exempelvis kontaktlöshet, rädsla familjemedlemmar emellan och andra hot som stör en fullödig och kontinuerlig relation. Något som också ofta beskrivs är höga krav från föräldrarnas sida, vilket sannolikt sammanhänger med att stamning är vanligare i "karriärfamiljer". Vidare beskrivs mödrar till stammare i litteraturen ofta som kontrollerande (Snyder 1962) och överbeskyddande”. //Johnson 1966

. . . .

”Här ser man exempel på hur kravet att "hålla igen" oacceptabla impulser och behovet att artikulera vad man känner resulterar i en konflikt, som i detta fall kan tänkas projiceras på talapparaten med en konflikt mellan att tala och att vara tyst som följd. Denna konflikt yttrar sig som stamning”.

. . . .

”Det kanske låter som om människor som somatiserar inre psykiska konflikter i högre grad än andra lever i sin kropp, men tendensen är snarare den motsatta. De är ofta starkt intellektualiserande även vad beträffar känslor och kroppsupplevelser. De föreställer sig att man så att säga kan dirigera såväl tankar och känslor som kroppsupplevelser med intellektet, vilket leder till att dessa råkar i ett inbördes motsatsförhållande i stället för att komplettera varandra”.

. . . .

”Man kan lätt konstatera att talet är en av de mest komplexa finmotoriska muskelkoordinationsaktiviteter som människan kan ägna sig åt. En sådan aktivitet kräver harmoni”.

. . . .

”Talet används till att utbyta tankar och känslor med andra människor”.

. . . .

”STAMNING I DEN VUXNA LIVSSITUATIONEN”

”Beträffande sekundärvinster tycks man i vuxen ålder ha modifierat deras betydelse i så måtto att man, även om man i viss utsträckning drar nytta av sin stamning, kommit till insikt om att bara begränsade förändringar skulle komma till stånd i ens liv om stamningen upphörde. På en punkt - när det gäller karriären - är nog de flesta stammare överens om att stamningen varit och är ett klart hinder. Visserligen finns olika yrken och positioner representerade bland stammare, men det är realistiskt att anta att arbetsmarknaden i dagens samhälle inte alltid ger plats för ett fritt val för någon som har en talstörning”

STIGS KOMMENTARER

Psykisk vinkling av stamningsproblematiken är kanske i dag inte något vi talar om. Psykoanalysen ville gärna förklara psykiska problem utifrån upplevelser i barndomen. I dag har vi en mer biologisk syn på psyket där arv och miljö samspelar och celler och molekyler är av betydelse i slutänden. Men visst är det så att i allt vi gör finns en psykisk komponent, även vid stamning. Frågan är hur omfattande den kan vara. Ferenc Albert hör naturligtvis också till den lilla skara av doktorander som finns i Sverige. Hans verk är så påtagligt med den bok som han publicerade efter sitt stora engagemang i stamningsvärlden. Personligen minns jag honom som en nitiskt och duktig stamningsbehandlare, det känns som att han gjorde något för den stammande, som de gruppterapier han ledde ihop med en logoped i Stockholm i tio års tid. Han studerade verkligen deltagarna och dess stamning på ett mycket kompetent och förtjänstfullt sätt och som resulterade i en doktorsavhandling och boken ”Stamning ur psykoanalytikerns synvinkel”. Resultaten är uppseendeväckande i vissa delar, bland annat att stamning har med identitet att göra. Många resultat är intressanta. Ferenc Alberts avhandling kommer alltid att finnas för stamningsbehandlare, en bok för eftervärlden och som inte får glömmas bort.

_____________________________________________________________ 

StigLind©Talsteg – Ju flera tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att tekniker är ett komplement till annan behandling. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNIN 

_____________________________________________________________ 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E F T E R T E R A P I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. 

Sveriges bäste stamningsbehandlare säger: Träna och praktisera med ett litet steg i taget är bra, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd. Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.                                                                                                                              

LYSSNA PÅ FÖREDRAG OM PSYKOLOGI

HJÄRNANS DAG – 14 mars

  • Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest - Mats Fredrikson.
  • Känslostormar – Emotionell instabilitet och hjärnan – Pedrag Petrovic.
  • Unik teknologi belyser psykisk sjukdom – Marie Carlén.
  • Hur påverkas hjärnan av upprepade slag. M m.

Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden

Du refererar och jag publicerar.Stockholm 2016-03-01

MVH

Stig Lind, författare, stamningsskribent, filosof

© Stig Lind

 

 

LIDKOMBE

StigLind©Talsteg

LIDCOMBE Kommer ursprungligen från Australien och bygger på ett behavioristiskt synsätt, det vänder sig till barn upp till 6 års ålder. Föräldern utför behandlingen under handledning från logoped. Programmet är uppdelat i två steg: Steg 1 har som mål att uppnå flytande tal. Steg 2 har som mål att upprätthålla det flytande talet.

PROGRAMMET

”Lidcombeprogrammet är en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar och har som målsättning att barnen ska hitta tillbaka till sitt naturliga flytande tal. Behandlingen bygger på att det är föräldern som är behandlaren under handledning av en logoped. Behandlingen är uppdelat i två steg. Steg 1 har som mål att barnet ska uppnå flytande tal och steg 2 att upprätthålla det flytande talet. Under steg 1 kommer föräldern tillsammans med sitt barn till logopeden en gång per vecka och sedan utför föräldern behandlingen varje dag hemma. Steg 1 pågår tills man uppnått ett flytande tal vilket kan variera från ett par månader upp till ett år. Under steg 2 glesas besöken ut hos logopeden likaså hemträningen. Steg 2 pågår under ca 1 år. Det har gjorts mycket forskning på Lidcombeprogrammet och forskning pågår kontinuerligt. Forskningen har visat att barnen klarar att uppnå flytande tal och att de flesta av barnen även klarar att bibehålla flytet under lång tid.” /Lovisa Femrell

UTVÄRDERING AV LIDCOMBE METODEN

Här är ett sammadrag av en imponerande studie. Amerikanska Hälsovårdsmyndigheten (National Institutes of Health, NIH) anser den vara så viktig, att man köpt copyright på hela rapporten och gjort den gratis tillgänglig i Pubmed för hela världen som Full Text. Om Du vill läsa det hela på engelska, skriv i sökrutan i Pubmed: sonneville-koedoot plos one 2015. Då kommer Abstract (summering) upp. Där finns en blå ruta att klicka på för att få Full Text. När den kommer upp, klicka uppe till VÄ i rutan för PDF så får Du bästa format för Din egen utskrift (17 sidor).

Titel: Direct versus indirect treatment for preschool children who stutter: The RESTART randomized trial. Författare: Caroline de Sonneville – Koedoot m fl. Nijmegen, Holland. Där anges även hennes email adress för specialintresserade, som vill ta kontakt för frågor eller kommentarer. Tidskrift: PLOS ONE, 28 Juli 2015.

Introduktion Efter varje påstående kommer en parentes med siffror, som hänvisar till artiklar i Referenslistan på slutet, varifrån uppgifterna hämtats. Artiklarna kan Du hitta i Pubmed, alltid som Abstract. Se Nyhetsgranskning nr 52.

Ca 5 – 10 % av förskolebarn stammar. Orsaken till stamning är oklar, men ny forskning pekar på att problemets fokus är hjärnan och att en stark genetisk faktor finns. I dag vet man att även miljöfaktorer under livet kan ge små kemiska förändringar som bromsar eller gasar gener, s k epigenetik, och som i viss mån kan ärvas. Det är alltså tänkbart att både arv och stamning i barnets miljö är bidragande faktorer (min anm.). Omvänt, skulle en minimering av stamning i en familj, teoretiskt, på sikt kunna försvaga arvet, d v s tidig aktiv behandling kan tänkas minska problemet på sikt.

Effekten av behandling avtar ju länge barnet har stammat. Efter 15 månaders stammande minskar chansen för 100 % effekt av terapi mot stamning. Den skall alltså startas så tidigt som möjligt och före 6 års åldern.

Det råder en förvånansvärd brist på bra jämförelser av olika behandlings metoder mot stamning.

Sedan 30 år används internationellt den Indirekta Metoden, kallad RESTART-DCM (här kallad IM). Den vill minska press både från omgivningen och barnet självt, genom att man i familjen talar långsammare och ökar takten när stamningen minskar. Målet är frihet från stamning. Den Direkta Metoden, även kallad Lidscombe Programmet (här kallat LP), lanserades för drygt 10 år sedan. LP bygger på att föräldrarna kommenterar barnets tal med beröm, t ex ”det där gick ju jämnt och fint”. Fem ggr mindre ofta påpekar man problem, t ex ”vad var det där ordet som hakade upp sig?” I båda metoderna koncentrerar sig föräldrarna på terapin 10 -15 min/dag (se nedan).

LP har spritts alltmer, genom att den är modernare, känns mer aktiv och kanske är bättre dokumenterad. Vissa länder har därför anammat LP i sin sjukförsäkring, medan man får betala för terapi enligt IM. Författarna menar att man saknat en formell jämförelse av effekterna av IM och LP på stamning. Därför gjordes denna första större utvärdering.

Metoder Deltagare och studieupplägg. Vid 20 specialkliniker studerades totalt 199 noga utvalda förskolebarn (3,0 – 6,3 år, medelåldern för varje terapigrupp anges ej; 69 % pojkar). Deras stamning hade pågått i 6 – 20 månader och 45 % hade stamning i familj/släkt. Barnen hade utvalts av föräldrar och terapeuter för att ha ”mild stamning” enligt speciella graderingsskalor. Dessutom skulle barnen vid upprepade mätningar under 6 månader före studiens start ha haft minst 3 % stammade stavelser i sitt inspelade tal. Man uteslöt barn som bedömdes vara emotionellt eller intellektuellt störda, hade genomgått stamningsterapi tidigare eller om barn och föräldrar ej behärskade holländska språket.

Alla terapeuter var erfarna, förtrogna med både IM och LP. De hade även specialtränats i 3 dagar beträffande LP före projektet. Alla använde samma metodbok (manual) för IM respektive LP. Terapeuternas följsamhet till metoderna kontrollerades.

De utvalda barnen lottades till terapi med LP (99 st) respektive IM (100 st). Intervention (terapier). Föräldrarna hade tränats i att ge rekommenderade terapi för LP respektive IM (se Introduktion). För LP ägnade de sig 100 % åt barnets tal under 10-15 min/dag, för IM 15 min/dag, 5 dag/v. Föräldrar och barn besökte regelbundet terapeuten, i början 1 gång/v, sedan glesare tills stamningen i princip var borta, max upp till 18 månader. Mätmetoder. No 1, primärt mått. Föräldrarna gjorde regelbundna inspelningar av barnets tal. Dessa granskades (% stammade stavelser mättes) 2 ggr av olika specialtränade personer, som var ”blindade”, d v s inte visste om barnet tillhörde LP eller IM gruppen. Mätning gjordes vid start, samt efter 3, 6, 12 och 18 månader. Sekundära mått togs vid samma tidpunkter. Måtten var dels föräldrarnas gradering av barnets stamning enligt en 8-gradig skala, dels terapeutens och barnets egna graderingar. Dessutom bedömdes hur barnet mådde med hjälp av 5 olika psykologiska mätmetoder, samt hur barnet självt upplevde stamningen 

Resultat och Diskussion Stamningens svårighetsgrad påverkade inte utfallet av terapi, men start före 6-18 månader efter stamningens början tenderade att ge bättre resultat än start efter 19-20 månader. Denna observation uppnådde dock inte klar statistisk säkerhet (signifikans).

Efter 18 månader bedömdes 76,5 % av barnen i LP gruppen och 71,4 % i IM gruppen vara helt fria från sin stamning. Differensen var ej statistiskt säker, utan kan bero på slumpen. Andelen stammade stavelser sjönk från drygt 6 % vid start till 1,2 % efter 18 månader i LP gruppen och från drygt 5 % till 1,5 % i IM gruppen (se Figur 2, översta delen, i artikeln). Ej heller här kunde man utesluta att skillnaden mellan metoderna berodde på tillfälligheter. Under de tre första månaderna blev flest barn av med sin stamning. Samtidigt sjönk också % stammade stavelser snabbast och snabbast i LP gruppen, en skillnad mot IM gruppen, som bedömdes vara sann. Alltså hade LP metoden en något snabbare effekt än IM metoden. Mellan 3 och 18 månader skedde en långsammare minskning av antalet stammande och till sist en avplaning av % stammade stavelser (ingen ytterligare effekt, se Figur 2).

De sekundära måtten tenderade att vara gynnsammare för LP jämfört med IM, men skillnaderna var marginella. De kan bero på slump och inte sägas vara statistiskt säkra.

Då jämförelserna mellan LP och IM metoderna generellt lutade åt ”liten fördel för LP” kan data tolkas så, att en liten skillnad hade kunnat säkerställas statistiskt om studien omfattat fler barn. Men eftersom denna studie gjordes synnerligen noggrant och var mycket resurskrävande, lär det dröja innan någon liknande men större studie kommer att genomföras. Å andra sidan vet vi inte om barnens medelålder eller tiden mellan start av stamning och start av behandling var lika i de båda grupperna, eller om 3 dagars extra träning av terapeuterna i LP kan ha gynnat den metoden. Författarna pekar på att längre uppföljningstid är önskvärd och att man har en sådan på gång.

Denna studie visar inte vad LP eller IM ger jämfört med ingen specifik behandling. Man anger att ett par studier funnit att ca 63 % av stammare blev spontant OK efter 3 år, varmed vinsten med terapi då skulle bli 10 % fler symtomfria f d stammare. Jämförelsen är osäker då de studierna gäller olik tidpunkt och land. Omvänt kan denna studie heller inte vara generaliserbar för alla länder.

Eftersom IM och LP bygger på olika principer (spela med, respektive aktivt ingripande) spekulerar författarna, att en kombination av metoderna kan ge bättre resultat. En annan outforskad men sannolikt viktig faktor är samspelet eller relationen mellan terapeut och patient eller mellan förälder och barn.

Slutsatser I dagsläget kan både den klassiska indirekta metoden (IM) och det nyare Lidscombe programmet (LP) rekommenderas vid stamning hos förskolebarn. LP tycks ge snabbare resultat. Snarast möjliga start av terapin är en fördel (se även Introduktion).

/Lars G Burman, Leg läk, Docent.

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

___________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.

_____________________________________________________________

StigLind©Talste– Ju flera tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att tekniker är ett komplement till annan behandling. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E F T E R T E R A P I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar med talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TalAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.

_____________________________________________________________

Terapi för den vuxne stammanden finns, men det både kostar och kostar på, men omhändertagna blir de. America har minst sex stycken intensivterapier. I nästa nummer kan du läsa om en av dem – en som till och med är global.

 

Stockholm 2016-03-13

MVH

Stig Lind, författare, stamningsskribent

© Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 61 

StigLind©Talsteg

STAMNINGSTERAPI PÅ INTERNAT - HCRI, USA

Hollins Communications Research Institut (HCRI) - ett av USAs minst sex intensivterapier. De marknadsför Hollins Fluency Program. Under 30 års tid har programmet utvecklats vid Hollins University, Virginia.

De reklamerar effektiv ”Stamningsterapi i 12 dagar” baserat på boken ”Från stamning till flytande tal”, skriven av VD och grundaren Ronald L. Webster, Ph.D. För vuxna stammanden både kostar och kostar på. Priset för 100 timmars terapi är minst 3 800 $ + resa, kost och logi.

HCRI menar att deras terapi på 12 dagar är unik, praktisk och kraftfull. De hjälper dig få full kontroll över ditt tal. De har hjälpt människor från alla amerikanska delstater och 50 länder som har kommit till detta stamningscenter för livsförändrande stamningsbehandling.

Efter omfattande forskning har man i dag kunnat konstatera att stamning är ett fysiskt tillstånd - och inte på grund av psykiska eller emotionella faktorer. Erfarenheten har gjort att de har kunnat ”höja ribban”. Enligt deras reklam har HCRI skapat den första heltäckande stamningsbehandlingen baserad på beteendeterapi.

Terapin är resultatinriktad och består av engagemang, övning och praktik. Eleverna lär sig att använda sina talmuskler på ett nytt sätt.

Innan behandlingen får eleven veta att han förmodligen kommer att ha framgång med behandlingen. Över 6 400 personer har genomgått denna behandling, samtidigt som de menar att det inte finns någon 100 % ”bot”.

De allra flesta stammande blir flytande med HCRI terapi. 93 % uppnår flyt i 12 dagar och 70-75 % behåller talflytet lång tid. Det innebär att du kan förvänta dig liknande resultat.

Enkäter till före detta elever som svarat på frågan: Vad har HCRI betytt för ditt liv?
91 % blev gladare och nöjdare
80 % fick ett bättre socialt liv
79 % har förbättrat sina karriärmöjligheter
67 % ökade sina inkomster

Du har chans till att förbättra både ditt arbets- och privatliv, men även välbefinnandet, genom att delta i HCRI stamningsterapi.

UPPLÄGG:
Implementering av nya muskelrörelser som aktivt genererar flytande tal för varje ljudklass på det egna språket.
• Databaserade träningsmetoder där eleven lär sig de nya muskelrörelserna som producerar flytande tal.
• Individen utvärderas och styrs av "logoped".
• Hollins egna iPhone/iPod app är hjälpmedel som flitigt används för att hjälpa deltagarna överföra de nya färdigheterna som de skaffat sig från en klinisk situation till verkligheten i livet.
• Hollins Fluency Program öppnar för internetuppkoppling.
• Ingen annan stamningsbehandling liknar Hollins Fluency II.

BEHANDLINGSRESULTAT
90-93 % uppnår talflyt i slutet av sitt 12-dagars träningsprogram.
70-75 % behåller talflytet vid utvärderingen efter två år.

Enligt HCRI blir stamningsterapin en engångsupplevelse, flytande tal har ersatt stamning och ytterligare behandling är inte nödvändig. Men för att uppnå varaktig talflyt måste du åta dig att arbeta hårt under behandlingen och öva de färdigheter du lärt dig, likaså göra det när du kommit tillbaka till ditt hem.

OMFATTANDE TERAPI OCH STÖD EFTER TERAPIN
Enligt HCRI har du dem som partner livet ut. Din logoped kommer att hjälpa dig till att behålla talflytet. Hjälpmedel av typ telefon, e-post samt HCRI iPhone / iPod / iPad App. för kontakt. Du kan också få manualer och cd-skivor.

Deltagarna uppmanas att ansluta sig till Hollins facebook-grupper för att delta i diskussioner och träffa kurskamrater för övningar på flytande tal.

HCRI har kortfattat nedtecknat elevernas positiva reaktioner, vilket kanske snedvrider bilden av resultaten. Viktigast är nog vad eleverna tycker. Materialet nedan spretar tyvärr i tid, vilket kan påverka omdömena.

stamning.n.nu med
Stamning Innovativt Talsteg kan presentera:

VAD ELEVERNA TYCKER KAN DU LÄSA HÄR:
http://www.casafuturatech.com/hollins-communications-research-institute.

ELEVOMDÖMEN PÅ SVENSKA:

۞ ۞ ۞ ۞ ۞
UTMÄRKT PROGRAM - Keith Huffman, 2 maj 2013.

Jag hatade telefonen, hatade att beställa på restaurang. Nu gör jag dessa saker hela tiden. Jag är en person som talar fort så jag bytte arbete och blev försäljare. Det skulle jag inte kunnat utan HCRI flyt programmet.

Jag valde att bara släppa taget om det förflutna och sätta dåliga känslor åt sidan. Kanske är det skillnaden mellan att titta på glaset som halvtomt eller som halvfullt.

Programmet har förändrat mitt liv.

۞ ۞ ۞ ۞ ۞
HELT FANTASTISKT - Shannon B Armes, sept 4, 2012.

Jag har ”ärvt” stamningen, viket innebär att jag har stammat sedan barndomen. Jag är nu 36 år. Jag har deltagit i terapin 2003 och senast i januari 2009. Jag ger dem 5 stjärnor!

På många sätt tycker jag att Hollins stamningsterapi är unik. Programmet fokuserar inte på de känslomässiga aspekterna av stamningen som den traditionella terapin gör.

Tacksam är jag över hur de har förändrat mitt liv! Stamningsbehandlingen är effektiv! De kunskaper jag har förvärvat gör det möjligt för mig att utföra enkla saker som de flesta människor tar för givet, jag kan säga mitt namn, besvara ett telefonsamtal eller beställa en måltid på restaurang. Hollins har också gett mig förtroendet att göra saker som jag aldrig skulle trott mig kunna göra innan behandlingen, såsom att acceptera en ledande position i arbetslivet, men även att utföra ett toastmasterstal för över 100 personer.

När du deltar i Hollins är du en av familjen. Återträffarna som är årliga ser jag fram emot. Om jag har problem med mitt tal är kliniken bara ett telefonsamtal bort, dessutom kostnadsfritt!

HCRI lovar effektiv behandling med bestående resultat i den verkliga världen med stöd före, under och efter behandlingen! De ordnar också stipendier.

Han rekommenderar terapin till andra som stammar.

۞ ۞ ۞ ۞ ۞
GAV MITT LIV TILLBAKA. Rebecka McClurg aug 19, 2012.

Är 16 år och stammade på varje stavelse, det var ansträngande att prata. Något socialt liv hade jag inte. Hollins gav mig mitt liv tillbaka. Jag rekommender det till andra som söker hjälp.

۞ Len, New Jersey, feb 1, 2008.

BARA HALVT TERAPIPROGRAM

HRCI programmet genomgick jag på 80-talet. Jag misslyckas med det för att jag inte kunde kopiera det starkt nedsaktade talet med framgång, och det i många viktiga situationer. Programmet baseras på flytande tal och har flytande tal som mål. Programmets upphovsman är beteendevetaren Dr. Webster och han tror strikt på beteendeförändring som det enda botemedlet.

Trots att han har kommit med ett mycket viktigt verktyg, tycker jag att han bara gjort hälften av sitt jobb. Jag säger detta eftersom de flesta människor som genomgår programmet fortsätter att ha problem med sin stamning. Talet fungerar endast i en avslappnad situation. När jag ifrågasatte detta i Dr. Websters terapi, skyllde han misslyckandet på mig, det var jag som inte kunnat följa instruktionerna.

۞ ۞ ۞ ۞ ۞ Ed Sandari, feb 8, 2007.

KÄNNER INTE TILL NÅGON BÄTTRE METOD FÖR ATT FÖRBÄTTRA ELLER TA BORT STAMNING

Jag vet inte om någon annan metod är bättre för att minska eller ta bort stamning, så jag rekommenderar Hollins.

۞ Anonymous från New York, jul 14, 2006.

BEHÖVER LOKALA VERKSAMHETSGRUPPER

Jag tog den ursprungliga Hollins kursen i Virginia och fortsatte sedan med en repetitionskurs 1990. Skulle jag rekommendera kursen? Ja, om och endast om du först hittar en verksamhetsgrupp med andra i ditt område som kan ge stöttning. Du skall vara medveten om att när du lämnar Hollins lämnar du en lugn och avslappnad icke-dömande miljö utan några medel för överföring, och det borgar för ett misslyckande.

۞ ۞
MYCKET LÅNGSAMT TAL FUNGERAR INTE FÖR ALLA - Leyroy Junes, feb 1, 2012.

Hollins terapi är ett program som egentligen bara fungerar till fullo för ett fåtal personer. Det råder ingen tvekan om att de flesta människor, kanske till och med 93 % (hävdade Hollins) är flytande efter kursen. men mätningen sker på den sista dagen av programmets 100 timmar av Hollins tal som "mål", som de kallas. Med hjälp av elektronisk utrustning / datorer stöttas eleven. Hollins klinik börjar med 2 sekunders stavelser till "långsam normal".

(Hollins clinic starting with 2 second syllable durations to "slow normal" syllable durations).

Under programmets sista dag gick jag in i ett bås och läste några stycken. De videofilmade mig. När jag läste var jag hela tiden medveten om att jag var flytande, men visste inte varför! Problemet med Hollins programmet är att det är ett "laboratorium" och inte något som man kan använda sig av ute i verkligheten.

Efter avslutad utbildningen talar eleven mycket långsamt, vilket jag upplever som det verkliga problemet med terapin. Titta bara på deras videor, alla är de flytande, och de visar också upp sin glädje över det, allt verkar bra, men de talar så långsamt att det är svårt att föreställa sig hur de kan hålla uppe en konversation med en normalt talande person.

Jag noterade att kommunikationen störde de normaltalande. En lätt stammande person som använder Hollins program måste ha nerver av stål och tålamod och viljestyrka för att kunna göra allt detta, speciellt om det är en lätt stammande, ja, det är de människorna som de använder för att marknadsföra sitt program!

۞
Guillermo från New York, feb 15, 2008.

EN STORLEK PASSAR ALLA

Stammar ”milt”. Efter 12 dagar är du tillsagd att ringa telefonsamtal med hjälp av ett robotliknande tal. De behandlar alla stammande lika, de ignorerar det psykologiska som ackumulerads i åratal, som rädsla, undvikanden med mera. Hollins statistik är en bluff. Jag är säker på att de räknade mig som en framgång. Men jag vet inte.

۞ ۞ ۞ ۞ ۞
ETT PROGRAM SOM VAR TILL NYTTA UNDER MÅNGA ÅR
Paul Goldstei, jan 18, 2008.

Av alla stamningsterapier som jag genomgått för att lindra min mycket svåra stamning är den här bland det bästa. Jag var resultatinriktad och tränade hårt, ofta dagligen i 16 år. Jag fick prova på flytande tal och började älska det, vilket innebär att jag har haft många perioder av totalt flyt, ibland i flera månader. Jag fick återfall när jag slutade öva och det var mycket frustrerande. Att sätta tid och kraft på att öva för att erhålla stamningsfritt tal var inte längre värt all frustration. Så småningom kom jag till insikten att jag kunde acceptera min stamning, jag insåg att ett stamningsfritt tal inte var nödvändigt för lycka. Idag är jag inte flytande. Programmet har brister (inget arbete sker på att lösa psykologiska problem), trots detta vill jag rekommendera det till dem som är villiga att arbeta hårt för att förbättra talet.

۞
INTE LEVER UPP TILL DE FRAMGÅNGSRIKA
Adrian från Glenmoore, april 7, 2007.

Jag gjorde den ursprungliga tre veckors programmet 1997 följt av veckolånga refreshers två år i rad. Teknikerna gjorde mig i princip flytande i kliniken, men var i princip värdelösa utanför kliniken. Hollins hävdar i sin reklam att "93 % får flyt." Min uppfattning är att dessa siffror är hämtade från intervjuer inne i kliniken. Denna procentsiffra är inte representativ för elevens tal ute i verkliga livet. Hollins marknadsföring är inte etisk, samtidigt kan jag tycka att Hollins gör ett bra jobb med att lära ut en bra teknik. Inget arbete sker med mitt känslomässiga bagage. Jag rekommenderar inte programmet.

GODKÄNT
Casa Futura Technologies har samlat åsikter och betyg från 10 deltagare och medelbetyget blev 3,1.

SLUTKOMMENTARER
HCRIs omfattande reklam i positiv mening var upprinnelsen till detta referat. Materialet visade sig vara mycket omfattande. Jag gladdes åt att det fanns en effektiv stamningsterapi med stor bredd, dessutom livet ut. Det kändes tryggt att de stammande hade ”ett nytt och tillförlitligt hem”.

I sin reklam rymdes alla stammande. Orden kan förvrida och dölja, men innan jag presenterar det negativa i min analys av terapin vill jag lyckönska dem till vad de åstadkommer: Intensiv terapi i internat och att de anstränger sig till det yttersta, dessutom följer upp deltagarna, ”i vissa fall livet ut. ”Elevernas betyg är trots allt 3,1, vilket anses vara godkänt.

Men det innebär också att de har en del att göra om de vill höja elevernas betyg. Frågan är hur bra hade jag presenterat referatet om jag inte haft turen att samtidigt få tag på elevers betygsättning. De till och med talar om vad de skulle vilja ändra på.

Förvånande var att de var relativt nöjda med ”tekniken”. För mig känns den som den svagaste länken. De säger ”att man lär eleven använda sina talmuskler på ett nytt sätt”, i nästa andetag sitter eleven i en datasal för att göra den omprogrammeringen. Enligt min erfarenhet vet de flesta som stammar hur man producerar sitt tal, problemet är de upphakningar som kommer, framförallt i otrygga situationer. Min åsikt är att man börjar tala i trygga situationer så länge det behövs, därefter måste otryggheten ökas men den erfarenheten erhållas bäst på annat håll än i ett datarum.

Erfarenhet tar lång tid. Det stammande språket som du har lärt dig sedan barnsben är ditt ursprungsspråk. Du kan som våra invandrare lära dig ett nytt språk men då blir det ditt ”andra” språk där du med alla nyanser får lägga ned tio år av ditt liv. Ställ det i relation till att du köper 100 timmars terapi av HCRI.

Efter omfattande forskning har HCRI kunnat konstatera att stamning är ett fysiskt tillstånd - och inte på grund av psykiska eller emotionella faktorer. Denna forskning har jag inte kunnat få tag på. När jag sökte på Ronald L. Webster, Ph.D, kom inte en enda forskningsrapport upp, vilket kan tyda på att den seriösa forskningen inte är så omfattande som påstås, kanske inte alls.

Stamningsförbundet internationella ombud Anita Blom är ute i värden och tar del av material av denna typ som jag tycker har tveksam klang. Stamningsföreningarna i Sverige använder sig däremot idag av allehanda tekniker som kanske väger upp en denna klang.

Anita Bloms misstänkta kunskaper har inte förts vidare till KommUNIKation. Tydligt är att hon behöver stöttning och förstärkning, något som jag skulle kunna bistå med om möjligheten gavs.

Sedan var det Paul Goldstein som struntade i allt Hollins hade att ge. Det var killen som ägnat 16 år av sitt liv till terapin. Så småningom kom han till insikten att acceptera sin stamning. Att sätta tid och kraft på att öva och följa upp ett stamningsfritt tal var för honom inte längre värd all frustration. Man kan undra varför han inte gav upp tidigare? Tekniken gav honom inte något. Det känns som att han borde vara på annan plats och hålla på med något annat. Det konstiga var dessutom att han gav terapin fem stjärnor och rekommenderade den till andra stammande trots att han i praktiken underkände Hollins.

Guillermo från New York beskrev terapin: ”En storlek passar alla”. Personligen tycker jag att man skall göra skillnad på stammande tal som är ”lätt” eller ”svår”. Jag tyckte mig utläsa att de som hade svårare bakgrund, typ stamma på varje stavelse, avsaknad av vänner och socialt liv hade mer utbyte av terapin än de med mer flyt. Kanske löser det sig självt i gruppbildningen som sker, den grupp som kan bli deras stöd och vänner för livet.

Var lämnar jag mitt känslomässiga bagage? Den frågan tyckte många elever var det stora problemet - det fanns ingen att gå till.

Att människor har känslor som till och med lagras i kroppen har ledningen ingen förståelse för, trots att 6 400 personer genomgått behandlingen. Bristen är allvarlig. De har inte förstått allt man gör sätter sig någonstans i kroppen, antingen i huvudet eller i musklerna. Kroppen tar stryk av vissa typer av stamning och det kommer vid tillfälle att visa sig.

Misstänker att många stammande under många år framfört denna kritik utan att någonting hänt. - Terapin haltar.

Konceptet intensivterapi är fantastiskt bra, likaså uppföljningen och personalen, men när det kommer till att ”producera tal” kommer de till korta. För de flesta fungerar det inte utanför kursgården. De borde åtminstone lära sig att en människa är ”hel” och inte ”halv”.

Leyroy Junes, 2012. berättade fragmentariskt att tekniken innebär att eleven börjar med 2 sekunders stavelser till "långsam normal". Vad sa han? Bedöm själva: “Hollins clinic starting with 2 second syllable durations to "slow normal" syllable durations.”

Analysen av detta visar att det handlar om en teknik, kanske med ”delkomponenter”, som resulterar i ett uppmjukat tal. Man lägger tydligen vikt och stor försiktighet vid stavelsernas början, genom att sakta ned talet med två sekunder. Då liknar det en annan teknik, en som jag till och med uppfattar som positiv.

Elevernas omdömen är spretiga över tid och jag får känslan av att Hollins blivit bättre på det de gör under de senaste åren. Hollins Fluency ll, tredje generationens terapiprogram kanske är svaret, men jag vet inte exakt vad det innehåller.

När jag började ”tillverka” denna artikel gladdes jag åt att det kunde vara något att rekommendera svenska stammande att delta i, men det kommer jag inte att göra.
_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING
_____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.
____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E F T E R  T E R A P I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.
_____________________________________________________________

I nästa nummer av Nyhetsgranskning blir det forskning.

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

Stockholm 2016-04-01

Ha det bra!

Stig Lind,
författare, stamningsskribent

© Stig Lind

 

NYHETAGRANSKNINGNR 62

- StigLind©Talsteg

Lars G Burman: Här följer en summering av en tung artikel på 302 sidor som försöker täcka resultaten av all internationell forskning rörande stamning publicerad 1990 – 2014. Den ger en bra bild av var vi står i dag och har förslag till hur utvecklingen kan drivas vidare, kunskapsluckor som behöver åtgärdas mm. Den är gratis tillgänglig i Pubmed för den specialintresserade. När man tagit fram Abstract klickar man på vilken som av de två Free Text rutorna. Den som har gott om tid, toner, pappersark och bra printer kan sedan printa ut allt. Ett alternativ är att börja med registret, klicka bara på de avsnitt som intresserar mest och läsa dem på skärmen.

ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGAR FÖR STAMNING HOS BARN OCH VUXNA:

Non-pharmacological treatments for stuttering in children and adults: a systematic review and evaluation of clinical effectiveness, and exploration of barriers to successful outcomes.

En systematisk genomgång och utvärdering av klinisk effektivitet, och prospekterings hinder för framgångsrika resultat.

Förf: Baxter S m fl, Sheffields Universitet, England Tidskrift: Health Technol Assess, Januari 2016, vol 20, sid 1-302.

Bakgrund

Behandling av stamning har utvecklats sedan 1950-talet och antalet metoder har stadigt ökat. De flesta metoder som utvärderats har haft stamningsfrekvens som måttstock. För alla involverade har det stora problemet blivit att få grepp om vilken eller vilka metoder som ger bäst resultat. Ett problem för forskarna är att förstå varför metoder ger olika resultat, även mellan individer.

Målsättning

Att hitta all tillgänglig information om behandlingars effektivitet på olika åldersgrupper av stammande, men även dessas/familjens och terapeuternas åsikter om metoderna. Dessutom att försöka hitta ”barriärer”, vad som gör att behandling går mindre bra.

Metod

Man genomsökte 11 databaser mm, ”allt” 1990-2014, och fokuserade främst på 111 studier som mätte klinisk effekt och 25 som hade viss kvantitativ information. Ett problem var att 2/3 av studierna försvagades av att mänskliga faktorn kom in i någon del av processen (urval av försökspersoner, genomförandet, utvärdering mm), risk för s k ”bias” , bedömningar, tyckande, partiskhet, ”tro”.

Resultat

Alla studier fann att de flesta av patienterna blev bättre och även en viss tid efter terapin. Patienterna svarade olika bra och ingen terapi hade god effekt på alla. Forskarna har ingen säker metod att säga vilka som kommer att bli bra utan terapi, resp aldrig kommer att bli det trots terapi och behöver fortsatt behandling. Författarna var förvånade över att men inte hittade dos-effekter, ju mer behandling desto bättre effekt. En dos-effekt indikerar att det är behandlingen och inte något annat i livsförigen, som ger effekten! Kanske många behandlingar når en effektplatå hos patienten och terapin då kan minska?

Studierna är för heterogena för att man skall säkert kunna jämföra, rangordna deras effekt, utse ”den bästa”. Framför allt saknas s k jämförande studier där patienter lottats till 2 olika terapier (randomized clinical trials, RCT), i dag standard metod i alla kliniska jämförande studier av behandlingar. Därmed kunde man heller inte göra ”metaanalyser”, d v s lägga exakt lika utförda RCTs till varandra och på så sätt få större patientmaterial och därmed starkare data. Den som rapporterades I NYHETSGRANSKNING Nr 60 (15 mars 2016, RESTART-DCM STUDIEN) var den första RCT rörande stamning. Den var den första som också jämförde kostnader, så att kostnad-nytta (cost effectiveness) kunde beräknas för två behandlingsmetoder. Kostnad per effekt var lika för Lidcombe och DCM.

Man saknar den perfekta metoden att utvärdera behandlingseffekt. Den matematiskt mätbara, % stammade stavelser, ger exakta data, men vad säger dessa om hur personen fungerar i dagliga livet? Nästan inga studier hade heller försökt mäta negativa effekter av terapin. Kvantitativa studier av olika behandlares egna resultat hittades inte.

Summering fram till nu har forskingen rörande stamningsterapi varit av låg kvalitet (min jämförelse med andra medicinska områden). Erfarenhet väger kanske lika tungt? Författarnas rekommendationer:

  1. Fler jämförande stora RCTs som jämför olika terapier behövs.
  2. Varje RCT är tyvärr kostsam, särskilt om den är stor och av hög kvalitet. Genomförandet måst vara strikt. För säkrare resultat måste ”bias” möjligheter täppas till. Därvid behövs mer finslipning av metoder, tränade undersökare, rutinerade utvärderare av resultaten. Här finns mycket att lära från andra medicinska områden, där RCT länge varit standard för klinisk utvärdering av behandlingar.
  3. Vi behöver mer kunskap om hur och varför olika metoder fungerar, vari består skillnaderna mellan metoder, förklaring till deras olika effekt, generellt och på olika individer. Gå på djupet med enskilda deltagare, ”gräva” i deras erfarenheter och åsikter.
  4. Metoderna att mäta resultat av behandlingar behöver fördjupas. De metoder som dominerar hittills fokuserar oftast på själva stamningsbeteendet, men metoder att mäta patientens egen upplevelse, tillfredsställelse, är viktigast. Här behövs metodutveckling och nytt tänkande. Vi behöver också jämförelser mellan utfallet av olika mätmetoder.
  5. Ett problem är att hitta patienter till studierna. Man rekryterar vanligen dem man kan få, vilket gör att den grupp man startar med oftast är heterogen. Hur kan man lösa denna fråga, att få resurser till stora studier, att sedan kunna dela in deltagarna i olika grupper, för att se hur behandlingen fungerar för olika typer av patienter. Att komma fram till vilken behandling som passar bäst för vilken typ av patient eller stamningsproblem.
  6. Hur bör patienter bäst gruppindelas, förutom efter ålder?
  7. Man saknade information från långtidsstudier av barn och ungdom. Hur hantera problemet att långt senare få deras egen bedömning av terapin, att få den pålitlig trots allt ”vatten som runnit under broarna”?
  8. Många studier betonade vikten av patientorienterad, skräddarsydd terapi. Men problemet är att detta tänkande går stick i stäv med dagens RCT tänkande. Hur kan man mäta och jämföra effekten av klientorienterade, skräddarsydda terapier? Min uppfattning är, att metoder utvärderade med RCTs måste vara grunden, till vilken extra terapiinslag kan prövas.
  9. Man fann bara en studie som fokuserade på ”cluttering”. En term som jag inte kan förklara (se Google), men en talvariant som sägs vara klart skild från ”stuttering” (US), ”stamming” (UK), stamning på svenska. Författarna menar att cluttering är ett underutvecklat område.
  10. Det råder brist på s k Expert Opinions, dokument från möten mellan erkända auktoriteter på stamning, som diskuterat sig fram till ett antal enligt deras samstämmiga mening, grundbultar vid behandling av stamning.

 

MINA KOMMENTARER

  1. Stamning är ett svårt område att studera. Det är möjligt att vi har ett spektrum av stamningsproblem av olika art.
  2. Enligt ny forskning hänger stamning ihop med ett medfött generellt språkproblem, för ord, satsbyggnad etc, litet ordförråd. EEG visar att Stammarnas hjärnor reagerar häftigare än normalpersoners, när vederbörande lyssnar på tal med fel ord eller satsbyggnad. Se Nyhetsgranskning januari 2016.
  3. Stamningsforskning är eftersatt. RCTs har använts i decennier, 100 000 - tals har genomförts på andra områden. Först 2015 publicerades den första jämförande RCTn om två stamningsterapier. Se Nyhetsgranskning 15 mars 2016. Här spelar kostnader en stor roll. Läkemedelsföretag kan spendera belopp på 100 milj kr och mycket mer för en RCT. Fantasibelopp för stamningsforskare. Kanske det nya ”crowd funding” på nätet kan generera pengar till de bästa stamningsforskarna, d v s patienter, anhöriga, mecenater etc donerar pengar efter förmåga.
  4. Epigenetik är en nyare vetenskap, som studerar miljöns effekt på våra gener. De kan inte ändras, men bromsas eller gasas via miljöpåverkan. Kan stamning påverkas av det man hör, t ex i familjen, skolan, jobbet? Eller av den stammandes eget tal? Hittills finns inga studier av epigenetik och stamning publicerade. Detta kan bli ett ämne för en annan Nyhetsgranskning.

 

/Lars G Burman, Leg.läk, Docent

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg. Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. ____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING

E F T E R T E R A P I

STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror. _____________________________________________________________

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

Ha det bra!

Costa del Sol, Espana 2016-04-15

MVH Stig Lind,

författare, stamningsskribent, beteendevetare.

PS - I och med att jag för tillfället är i Spanien är telefonen viktig för mig i min kommunikation. Än en gång har jag negativa hörselupplevelser med min smartphon. Var försiktig med ljudnivån när du talar med headset, du är mycket nära allt väsentligt i din kropps hörförståelseapparat.

© Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 63 - StigLind©Talsteg

 

ÄR STAMNINGENS FÖRLOPP ETT ”INLÄRT” BETEENDE?

Stamning anses bottna i en medfödd neurologisk störning av språkförmågan. Förloppet varierar stort. En orsak till detta kan vara den neurologiska faktorns storlek. Men spelar den grundläggande personligheten in? Har senare miljöpåverkan betydelse för stamningens utveckling? Här följer två studier från Pubmed, som behandlar samma frågeställningar: - är stammande oftare än andra nervöst lagda, känsliga, blyga, tillbakadragna, etc? Att medfödd personlighet och temperament bidrar till stamningen. Eller:

- har stammande samma spektrum av personligheter som alla andra, men kan i vissa fall efter hand bli nervösa för sitt tal vid kontakter utåt, att man oroar sig för hur andra skall reagera, för att andra kan ha förutfattande meningar om stammande etc. D v s att nervositet, blygsel m m kan byggas upp av miljöpåverkan, bero på yttre faktorer och erfarenheter av stammarrollen.

 

GRUNDPERSONLIGHETENS BETYDELSE FÖR UTVECKLING AV STAMNING?

FORSKNINGSSTUDIE 1:

Stuttering in relation to anxiety, temperament and personality: review and analysis with focus on causality. Är stamning relaterad till nervositet, temperament och personlighet som bidragande faktorer? Vad säger en genomgång av publicerade studier?

Författare: Per Alm, Neurovetenskap, Uppsala Universitet. Mail: per.alm@neuro.uu.se

Tidskrift: J Fluency Disord. Juni 2014, vol 40:sid 5 – 21.

Metod Genomgång av alla tillgängliga studier som belyser frågeställningarna.

Resultat Unga stammande hade samma spektrum av personligheter som icke stammande. I båda grupperna fanns en liten del individer med hyperaktvitet och impulsivitet (kanske 10 % med ADHD spektrum diagnoser, min anm.). Vissa personer utvecklar bestående stamning, men det har man inte kunnat knyta till vissa personlighetsdrag. Det tycks ff a vara en effekt av kontakterna med omgivningen, olika erfarenheter, yttre faktorer mm som varje individ råkar ut för.

Slutsats Medfödda personlighetsdrag var inte riskfaktorer, d v s bidrog inte till stamning. Yttre faktorer spelar en stor roll för hur stamning begränsar en individ och kan bli handikappande. Se frågeställning ovan, punkt 2.

 

FORSKNINGSSTUDIE 2:

The perceived impact of stuttering as measured by the NEO-FFI-3.

Hur icke-stammande personer, som lyssnat till stammande tal och levt sig in i stammarrollen, upplever sig själva efteråt, mätt med psykologtestet NEO-FFI-3.

Författare: Banerjee m fl

Tidskrift: Logoped Phoniatr Vocol. Mars 2016 Vol 16: sid 1 - 7.

Metod 49 icke stammande försökspersoner fick se - en video med en icke-stammande person - en video med en måttligt - kraftigt stammande person I båda fallen - skulle man leva sig in i den talandes roll, tänka sig att man själv hade talat så hela livet - genomgick man efteråt NEO-FFI-3 testet, som används för att testa personlighet och känslomönster i olika sammanhang, även för testning av stammande

Resultat Efter att ha lyssnat och levt sig in i sitt liv i stammar-rollen gav det psykologiska testet kraftiga utslag för ”neurotisk personlighet” och ”icke-extrovert” (blyg?). Dessa känslor hade personerna inte alls efter att ha lyssnat på flytande tal.

Slutsats Testet visar hur man, utan att vara stammande, starkt påverkas av yttre faktorer relaterade till stammarrollen (se Frågeställning ovan, punkt 2.). Man anammade dessa känslor, som kan bli funktionsbegränsande och ibland handikappande för den stammande. Det stöder resultatet från den första studien, att dessa ”problemkänslor” är resultat av påverkan utifrån och inte en del av den egna grundpersonligheten.

Kommentar Samma frågeställningar angrips här på två helt olika sätt. En forskare går igenom och pusslar ihop alla publicerade studier, som berör frågeställningarna. En forskargrupp använder en experimentell metod och med icke-stammande som försökspersoner. Resultaten kompletterar varandra. Stamning inträffar hos personer med en normalt spektrum av personligheter, men yttre faktorer påverkar sedan förloppet inklusive hämmande känslomönster. Dessa kan man upprepa hos icke-stammande, som intensivt lever sig in i stammarrollen.

/Lars G Burman, Leg.läk, Docent

 

Stigs kommentarer:

Här har två forskningsrapporter som gjorts på OLIKA SÄTT och kommit fram till SAMMA RESULTAT att stamning är ett inlärt beteende när det gäller känslor.

PSYKOLOGISK PÅBYGGNAD PÅ NEUROLOGISK ORSAK skrev jag i Nyhetsbrev nr 27 och förklarade det enligt följande:

Eftersom flertalet stammandes stamning börjar i barnaåren har en del barn större sårbarhet än andra att börja stamma. Det är detta som ÄR DET NEUROLOGISKA. Själva grundorsaken att födas till ett känsligt barn finns. I de här fallen blir symtomen stamning, i andra fall utan stamning. Vad som utlöser stamningen kan vara olika faktorer som språkutvecklingen, och/eller den miljö som barnet vistas i.

Jag skrev även att det kunde vara barnets personlighet, även om det enligt denna forskning inte är mer än för andra barn.

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg. Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. ____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror. _____________________________________________________________

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

Ha det bra!

Stockholm 2016-05-01

MVH Stig Lind, författare, stamningsskribent, beteendevetare.

© Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 64

StigLind©Talsteg

FORSKARE KAN HA HITTAT GEN SOM ORSAKAR STAMNING

Idag brukar man regelmässigt tala om att stamning har neurobiologiska orsaker. Forskning har tidigare bl.a. påvisat att en mutation i en viss gen, Gnptab, kan kopplas till stamning. Ett amerikanskt forskarlag har nu genom experiment på möss visat att samma mutation utlöser ett beteende som liknar stamning. Mutationen får möss att göra längre pauser i sina läten än möss som inte har mutationen.

Texten är citerad från Språktidningen, se http://spraktidningen.se/blogg/forskare-kan-ha-hittat-gen-som-orsakar-stamning (Texten finns en bit ned på sidan.)

Universitetslektor Per Alm på Institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet kommenterar studien i Sveriges Radio, se nedan eller följande länk: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6412238.

 

EN MUTATION I EN GEN KAN VARA ORSAKEN TILL STAMNING

Forskare kan nu genom experiment på möss visa att samma mutation utlöser ett beteende som liknar stamning. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.

Att stamning har neurobiologiska orsaker är något som forskarvärlden i dag ställer sig bakom. Länge troddes stamning vara ett resultat av nervositet. Forskning har dock visat att stamning kan gå i arv.

Sedan tidigare har en mutation i en gen kopplats till stamning. Ett amerikanskt forskarlag anser att denna gen, som kallas Gnptab, har liknande funktioner även hos möss. Mutationen får möss att göra längre pauser i sina läten än möss som inte har mutationen.

Möss har ett komplicerat system av högfrekventa läten. Ungar ger bland annat ifrån sig ljud om de separeras från mamman, om de möter andra möss och om de upplever smärta.

Forskarna tog fram en algoritm för att kunna analysera pauser i mössens läten. Möss som hade mutationen gjorde inte bara längre pauser. De upprepade dessutom samma läten i större utsträckning.

Därefter tillämpades samma algoritm på människor. Personer som stammade visade upp samma mönster som hos möss med en mutation i Gnptab.

Även om forskarna tror sig ha hittat den gen som har en nyckelroll vid stamning är alla frågor långt ifrån besvarade. Nästa steg är att kartlägga exakt vilken koppling genen har till människans talförmåga. Först därefter kan de nya rönen hjälpa till att lösa stamningens gåta.

Anders/Spraktidningen

 

STAMNINGSGEN FRÅN MÄNNISKOR FÖRÄNDRAR HUR MÖSS PIPER

Mössens sätt att pipa påverkades när amerikanska forskare tog en avvikande gen som vissa stammare har, och återskapade den hos mössen.

Fem procent av stammare har en avvikande gen men är, förutom stamningen, helt opåverkade av den. För att titta närmare på hur den här genen är kopplad till stamning återskapade amerikanska forskare avvikelsen hos möss.

Väldigt små möss ger vanligtvis ifrån sig ultraljud i korta regelbundna pip. Men mössen med stamningsgenen fick i stället färre och längre pauser mellan sina pip.

– Det här är första gången som man har en djurmodell av stamning. Det gör att man kan titta närmare på de genetiska faktorerna, säger Per Alm, lektor vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Han står inte bakom studien men forskar inom stamning.

50 till 60 procent av risken att börja stamma utgörs av generna enligt Per Alm, men på vilket sätt generna leder till stamning är dock fortfarande oklart.

– Det är hundratusenkronors-frågan, eller mer. Om man ska spekulera kanske generna påverkar andra funktioner i kroppen som i sin tur leder till stamning.

Debatten om det är gener eller psykologi som spelar störst roll hos stammare har pågått under lång tid. Enligt Per Alm pekar forskningen i dag mot arvsanlagen som den största orsaken till stamning, och att psykologin kommer in senare.

– Tittar man på förskolebarn som stammar är de inte mer blyga eller nervösa än andra. Det verkar som att talängslan kommer senare på grund av stamningen.

Trots genernas roll vill han understryka att genomslaget för stamningsgenerna är svag.

– Det är inte så att stammare nödvändigtvis får stammande barn.

/Daniel Nord/SverigesRadio

Referens: Terra D. Barnes et al. "A Mutation Associated with Stuttering Alters Mouse Pup Ultrasonic Vocalizations" DOI: 10.1016/j.cub.2016.02.068.

KOMMMENTARER av Lars G Burman. Stamning Innovativt Talstegs forskare:
Nästa steg för dessa forskare torde vara att jämföra denna gen hos människor (den finns ju också i alla våra celler, ex vit blodkropp i blodprov), d v s hos:

- stammande individer
- icke-stammande individer

Hittar man samma mutation som i mössen eller en annan mutation i denna gen, men bara hos gruppen stammande?

Jag har samlat på mig lite material om gener, kan vara många fler inblandade, kanske vissa är gemensamma för dyslexi, som också är släktdrag, ex kungafamiljen. Något vi kan återkomma till.

Lars G Burman, Leg.läk, Docent.
_____________________________________________________________
INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING
_____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.
____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING
E F T E R T E R A P I
STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”StutterFree Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.
_____________________________________________________________

 

STAMNINGSBOKEN
Åter kan du köpa Stamningsboken men som books-on-demand. Du får den med mjuk pärm. Förlaget Vulkan har den ännu inte prissatt men räkna med ett budgetpris. Den kommer förmodligen att kosta 2-3 hundralappar för 547 sidor.

Unik hård pärm är slut på förlaget och kommer aldrig mer, men den som har sinne för något unikt kan få köpa ett av mina tre personliga exemplar. Pris 3.500 kr.

 

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

 

NYHETSGRANSKNING NR 65 kommer ut 01 juni är den sista för säsongen.

Ha det bra!

Stockholm 2016-05-15

MVH
Stig Lind,
författare, stamningsskribent, beteendevetare.

© Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 65

StigLind©Talsteg

 

Stamningsföreningarna i Sverige och utomlands har en stor funktion att fylla. De stammande sugs upp i verksamheten i meningsfull aktivitet och med kompisar. Mest fantastiskt kan vara att man ser och tar till sig att man inte är ensam om problemet. Upplevelsen att känna att man duger som man är, är säkert tillfredsställande. Vissa nöjer sig inte med detta utan önskar en förändring och börjar deltagga i terapier med resultat ett stamningsfritt tal. Känslan av att kunna tala utan att stamma och vad det kan få för konsekvenser beskrivs på ett relevant sätt nedan av Tim Fell The British Stammering Association |BSA 2016/02/29.

 

STAMMA ELLER INTE STAMMA?  

Talterapi och avslappningstekniker har gjort att jag kan kontrollera min stamning. Folk tror att jag är flytande.

Ibland anklagas jag för att vara en bluff, men det tar jag som en komplimang.

Frågan är om jag är lojal mot mina vänner i Stamningsföreningen? De tycker att jag skall stamma fritt och vara stolt över det?

Faktum är, jag tyckte inte någonsin om att stamma. Jag är mer tillfreds ju mer flytande jag talar.

Man råder mig att stamma fritt. Men säg det till mamman av en treåring som just har börjat stamma, eller någon som stammar så allvarlig att det tar några minuter att säga en kort mening.

I och med att stammande stammar olika mycket kan inte ”one-size-fits-all” universell ”rådgivning” passa alla.

Stamningsdebatten verkar handla om två motsatta sidor:

För det första, de som tror att samhället ska se på stamning som ett vanligt, men annorlunda sätt att tala på, som en del av alla olikheterna i vårt mänskliga liv. Genom att ändra samhällets inställning till stamning sägs det att människor som stammar kommer att bli mer trygga (och därmed mer flytande), eftersom de har ingen anledning att känna sig spända, ängslig och skamsna.

För det andra, de som tror att stamning är ett talfel som måste övervinnas eller åtminstone förbättras med hjälp av de många former av hjälp som finns. Eller för att uttrycka det i akademiska termer, den sociala modellen mot den medicinska modellen.

Det är lätt att tycka om den sociala modellen. Det är på något sätt mysigt och lugnande. Den kräver ingen ansträngning från den som stammar, han lägger ansvaret helt och hållet på samhället och ber dem skärpa sig.

Den medicinska modellen med tal och avslappningsterapier gillar jag, men jag är den första att erkänna att dessa insatser inte fungerar för alla. Och det är därför som jag tror att den sociala modellen också är viktigt. Jag är rädd för att människor som stamma förväntar sig alltför mycket av ett samhälle som konfronteras av en grupp med problem och funktionshinder. Ja, samhället bör uppskatta mångfald.

Jag tycker att vi som stammar också har ett ansvar genom att söka och få all den hjälp som finns för att mildra svårigheterna? Det är en två-vägs sak. BSA stöder acceptans, behandling, medvetenhet och ger råd till människor som stammar och deras familjer akut, ibland söks hjälpen av desperata människor. BSA arbetar outtröttligt för att förändra samhällets inställning till stamning. Ironiskt för mig, naturligtvis.

Ska jag börja stamma igen?

____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg. Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. ____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R  T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”StutterFree Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det.

Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror. _____________________________________________________________

STAMNINGSBOKEN

Åter kan du köpa Stamningsboken men som books-on-demand. Du får den med mjuk pärm. Förlaget Vulkan har den ännu inte prissatt men räkna med ett budgetpris. Den kommer förmodligen att kosta 2-3 hundralappar för 547 sidor.

Unik hård pärm är slut på förlaget och kommer aldrig mer, men den som har sinne för något unikt kan få köpa ett av mina tre personliga exemplar. Pris 3.500 kr.

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

NYHETSGRANSKNING NR 66 utkommer 15 september.

Ha det bra!

Stockholm 2016-06-01

MVH Stig Lind, författare, stamningsskribent.

© Stig Lind

 

 

NYHETSGRANSKNING NR 66

StigLind©Talsteg

STAMNINGSFÖRBUNDETS INTERNATIONELLA OMBUD ANITA BLOM GRANSKAS

Positivt för Anita Blom är hennes ambition att skapa mötesplatser för barn och ungdomar. Positiv och ärlig var artikeln i KommUNIKation nr 2 2014, liksom hennes bloggråd att söka pusselbitar, förmodligen hennes första steg i terapins djungel. Jag har stor förståelse för att man i stigande ålder inte vill engagera sig i att arbeta med sin stamning, sitt tal, när all energi går åt till arbete och föreningsliv.

Anita Blom tycker inte om sin stamning. Det ger hon uttryck för i tidningen, trots att hon varit ordförande för Stamningsförbundet ett antal gånger visar hon ingen djupare insikt om vad stamning är. Hon är inte ensam i förbundsstyrelsen om att inte bry sig, vilket innebär att det är betydligt fler som inte vet hur man handskas med sin stamning.

Hon är däremot förespråkare för ”att stamma på”, ett sätt att tala som jag betraktar som kortvarigt tills man går vidare till något annat. Denna metod har sina fördelar och brister, en kan vara bristande förmåga till utveckling.

I många år har Anita Blom företrätt förbundet, trots sin svaga kompetens, varit till och med remissinstans i stamningsfrågor, vilket är verkligen allvarligt. Hade hon läst min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” eller den nyaste ”Stamningsboken” på 545 sidor, eller mina många Nyhetsbrev, då hade hon vetat väldigt mycket och kanske slutat irra omkring utan att förstå det hon håller på med.

Beskrivningen av stamningens väsen beskriver hon ganska bra. Då anser jag att hon tar lärdom om sin insikt och gör det som hon kommit fram till.

Undrar om inte Anita har smygtittat i min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” Är det något som jag skrivit om är det just ”Ju bättre man mår, ju mindre stammar man” men under rubriken symptomlindring. Jag svarar ett obevekligt ja på detta. I hela mitt liv har jag rekommenderat meditation till stammande. Det är ett sätt att må bra, du kan göra det nästan överallt, till och med i helt vaket tillstånd.

”Jag förstår verkligen att såväl terapeuter som forskare drar sig för att ens börja med denna komplexa funktionsnedsättning”. Beklagligt är att du, forskare och stamningsterapeuter i stamningsrörelsen i Sverige och i utlandet söker efter ”Vad är stamning? Säger Anita Blom.

VEM HAR DU MEST FÖRTROENDE FÖR?

Välj mellan Per Alm som forskar om stamning, d v s en Per Alm som stammar i det vardagliga livet, eller Stig Lindh som har två böcker och 45 nyhetsbrev om stamning och som dessutom har slutat att stamma? Jag menar verkligen att jag har slutat att stamma, inte har ”liklast” med dold stamning, jag behärskar normalt tal, stressigt tal, tala med chefer, tala i telefon, nedstämt tal, aggressivt tal, gråtande tal, alla situationerna utan att stamma. Det innebär att jag kan agera fullt ut. Tankar om upphakning här och där har jag inte längre, jag stammar inte mer än en normaltalande, det är som titeln på min första bok om stamning ”Är stamning något att haka upp sig på?” Om jag stammar till skulle jag faktiskt bry mig, mina tankar skulle omedelbart bearbeta vad det är som gör att jag i den situationen stammar.

SVARET PÅ FRÅGAN är med stor sannolikhet Per Alm. Människan fungerar inte alltid rationellt. Det borde vara jag. Du bryr dig säkert inte om att jag har slutat stamma eller alla de 100 talet terapier jag genomlidit, inte heller att jag tillskansat mig allt viktigt från alla Sveriges skickligaste terapeuter. Dessutom har jag fortfarande förmågan att ta till mig nytt material.

Jag vet vad stamning är och den informationen försöker jag sprida till alla stammande som irrar omkring i stamningsföreningarna och inte vet. Jag vill att ni på egen hand ordnar de resurser som ni behöver för att förverkliga de mål som ni vill nå, som inte nödvändigtvis innebär stamningsfritt tal, utan välmående. Min hemsida Innovativ stamning www.stamning.n.nu har troligen de flesta pusselbitar Anita Blom vägrade visa dig som Stamningsförbundets Internationella ombud. Redaktör är också en av hennes titlar i dag, vilket resulterat i att KomUNIKation i det närmaste helt slutat med debatt om stamning.

Det framkom att Kunskapsbanken som vissa ledamöter efterfrågade på Förbundsmötet i Stockholm för två år sedan inte fanns inom Stamningsförbundet. På mötet beslöts att ett nytt informationsmaterial för barn, vuxna och ungdomar skall tas fram av styrelsen. Det som avspeglar sig på min hemsida är att vissa svenska surfare tittar på många sidor. Jag har inget emot om de tar inspiration från min hemsida bara de hänvisar till källan.

Samma dag som Förbundsmötet hölls utkom jag med ”Stamningsboken” 545 sidor, som handlar om just barn, vuxna och ungdomar. Den har det mesta, du behöver inte vänta. Köps på www.stamning.n.nu. Jag räknar inte med att bli profet i eget land, men jag kan berätta att min hemsida har läsare i 24 länder.
______________________________________________________________
StigLind©Talsteg – Ju fler tekniker som du har i din verktygslåda ju mer kan du hantera din stamning.
______________________________________________________________
INNOVATIV STAM NINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _______________________________________________________________
StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg. DE FEM TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, TALA BRA.

Tekniker är enbart komplement till annan adekvat behandling.

Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.

Sveriges bäste stamningsbehandlare säger: Träna och praktisera med ett litet steg i taget är bra, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd. Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.
________________________________________________________________
NYHETSGRANSKNING NR 67 – 01 oktober - Läs:

STAMMARNAS EGNA Paolo Macchiarini SKANDAL.

Det märkliga är att stammande i Stamningsföreningarna inte reagerat överhuvudtaget, inga andra heller, som att det inte berör dem. Om det är denna typ av behandling de stammande har att vänta så finns det inte någon behandling.

VEM BÄR SKULDEN? Är det Anita Blom? Vad har hon sagt eller gjort? Som Stamningsförbundets Internationella ombud har hon vistats i de amerikanska stamningsförbunden och fått reda på att terapierna inte är bra. Varför har hon inte slagit larm?

Sedan kan man tycka att det är underligt att Stamningsförbundet inte sysslar med stamning. Det finns mycket forskning gjord och det kommer till för varje dag.

Inom stamningsforskningen dör inga människor. Vår ”bransch” är smal, inte många som vill sig in i den. Paolo Macchiarinis framfart får däremot hela forskarbranschen att darra. Min egen granskning av forskare och deras rapporter är också en skrämmande läsning. En stor avhandling med 200 forskningsrapporter refuserade jag. Inte en enda av dessa 200 var till de stammandes fördel.

I kommande nummer granskar vi den 90 sidiga A4 avhandlingen som Martin F. Swartz skrivit på sitt eget språk, en granskning av Docent Lars Burman från ett vetenskapligt synsätt, m m.

Stockholm 2016-09-15

Stig Lindh, författare, stamningsskribent

PS
Detta är en två år gammal artikel som jag låtit bli att publicera för att Anita Blom var på väg ut från de högre posterna i Förbundsstyrelsen. Nu hände det inte alltför märkliga att hon av en kär vän ropades tillbaka.

© Stig Lindh

 

NYHETSGRANSKNING NR 67

- StigLind©Talsteg

ALLMÄNT OM FORSKNING

För forskning krävs ekonomiska resurser, till forskarens lön, ibland till en eller flera medarbetare och kanske lokaler, apparatur mm. Oftast har forskaren en tjänst vid en universitetsinstitution, där han har en arbetsplats, men också måste undervisa. Därför behövs pengar till egen tid för forskning och helst lön till medarbetare. Forskningsanslag utdelas av statliga Vetenskapsrådet men även av stiftelser som får pengar genom donationer, både från företag, förmögna familjer men även via insamling av pengar från enskilda personer, patienter och anhöriga. De största beloppen går till de stora folksjukdomarna, t ex cancer, en liten del till hörsel- och talproblem.  Forskarnas resultat redovisas (publiceras) i form artiklar i vetenskapliga tidskrifter och ingår ofta som delar av en doktorsavhandling.

PUBMED En amerikansk databas, som innehåller de flesta viktiga vetenskapliga artiklar inom biomedicin publicerade på engelska sedan 1965, närmare 5 miljoner st. Artiklarna innehåller totalt 26 miljoner referenser till andra artiklar, ofta publicerade på andra språk, men med en sammanfattning på engelska (t ex svenska Läkartidningen). Vem som helst kan genom att ”Googla” på Pubmed och klicka på PubMed – NCBI – National Institues of Health söka bland alla artiklarna via den sökruta som då kommer upp. Man kan söka på vilka ord som helst (sjukdomar, termer, läkemedel, terapier, forskares namn, adress, årtal o s v och kombinationer av dessa) och får då upp listor på artiklar där nr 1 är den nyaste. Ofta blir dessa listor långa, varför man måste avgränsa sig genom att lägga till fler sökord, d v s kräva att även dessa nämns i artiklarna. Ett kompletterande sätt att få ett överblickbart antal är att sist lägga till ordet review (= översiktartikel), där författarna valt ut de viktigaste rapporterna och sammanfattat dessa, för att ge läsaren dagsläget på ett forskningsområde. Man klickar på en artikel i taget och får då alltid upp sammanfattningen (Abstract), men ibland hela artikeln gratis. Om inte, kan man köpa artikeln separat via kreditkort, eller få den gratis via sin arbetsgivare, t ex landsting, högskolor, universitet eller företag, som betalar prenumerationer för sina anställda. Man kan printa ut en Abstract genom att trycka på ”pil upp” (nere till VÄ) samt p. För att printa ut hel artikel väljer man först formatet PDF. Man kan också maila en Abstract, till sig själv (eller till en annan adress) och från sin egen mail sända Abstract vidare till önskat antal adresser, personer som man tror kan vara intresserade av informationen. Genom att pröva sig fram lär man sig att hitta vad som finns utforskat och publicerat om det man är intresserad av.

HUR MYCKET FORSKNING PUBLICERAS DET OM STAMNING? En sökning i Pubmed på enbart stuttering ger 4142 artiklar (mot 3,7 milj om cancer) varav 115 i år, ca 3/vecka. Antalet reviews är f n 359 varav 7 st 2016, nästan 1/månad. Under stuttering review finns i dag nr 2, Stuttering: Clinical and research update, av Perez och Stoeckler, en 6-sidig sammanfattning för allmänläkare från juni 2016, säkert läsvärd för den som inte följer forskningen noga.

Stuttering treatment ger 1953 träffar, 922 st om man lägger till adults och 692 om man lägger till children. Stuttering children ger 1415, ...causes 1045, ...brain 496, ...heredity 232, ... anxiety 228, ...gene 102 artiklar, o s v.

Stuttering Sweden (patienter och/eller författare från Sverige ingår) ger bara 19 artiklar. Den senaste, en jämförelse av attityder till stammande inom och mellan länder av författarna St Louis (!) m fl, är från 2016. Per Alm Uppsala har publicerat 7 artiklar, den senaste från 2014. Sverige är alltså ett litet land inom denna forskning med 19 av totalt 4142 publikationer eller 4,6 promille. Vi måste alltså söka forskningsdata om stamning från hela världen.

Lars G Burman, leg. läk, docent.

VEM ÄR LARS G BURMAN?

Jag är granne till Stig Lindh, som gjort mig intresserad av stamning senaste året. Jag är född 1941, skrev en doktorsavhandling om bakterier (deras genetik och biokemi vid uppkomst av antibiotikaresistens) 1971 och har gästforskat om detta i USA, 1971-72 och 1982-83. Jag har i Sverige haft en högre befattning (laborator, finns inte i dag) vid Statens Bakteriologiska Lab, som sedan blev Smittskyddsinstitutet och i dag ingår i Folkhälsomyndigheten. Jag har ganska stor vana vid sökningar i Pubmed inom flera medicinska områden och publicerade i våras en artikel i Läkartidningen om senaste nytt inom allergiforskningen.

Allergi var sällsynt för 100 år sedan när vi hade nästan 99 % jordbrukshushåll, men i dag när dessa sjunkit till 1 % har halva befolkningen i västvärlden fått allergier. En molekyl (kallad lipid A) från colibakterien, som finns i tarmen och avföringen både hos kreatur och människa, skyddade oss troligen från allergier. I dagens rena livsmiljö med föga kontakt med lantbruk samt WC, engångsblöjor, coli-kontrollerat dricksvatten, tvätt- och diskmaskin samt dammsugare, har vi för lite kontakt med lipid A. Den är en härdig molekyl, tål både torka och kokning och finns i allt damm runt oss och kreatur (ladugårdar etc). Vi andas in den utan att märka det, men i dag är halten lipid A i vår miljö för låg för att effektivt kunna motverka allergi. Men molekylen kan kanske snart bli ett allergiförebyggande läkemedel, som inhaleras som dagens astmamedel.

Jag avslutar med en ny artikel, just nu nr 4, om man söker på stuttering i Pubmed.

Effect of aerobic exercises on stuttering av Khan m fl i Pakistans Journal of Med Science juli-aug 2016. En pilotstudie av A, 10 stammande 7-14 år, B 10 stammande 15-28 år och C en kontrollgrupp, 10 stammande 7-28 år. Alla var stammande och fick sedvanlig stamningsterapi. Grupp A och B tränade dessutom med springband och testcykel. Stamningen förbättrades hos alla men signifikant bättre hos grupp A och B än hos grupp C. Tänkvärt, men måste förstås upprepas i en större studie. Fysisk aktivitet bättrar hjärnans inlärningsförmåga, som så mycket annat. Kanske även stamning? Men frågan kvarstår naturligtvis om stamningsförbättringen blir bestående?

STIGS KOMMENTAR

Jag tycker att det är viktigt med forskning om stamning, dessutom är jag tacksam över det samarbete som jag fått med Lars Burman, hans kompetens kompletterar min egen. Jag tror att vi över tid kan tillföra något till de som stammar.

I Nyhetsgranskning nr 52 skrev jag följande:

”ALL VÄRLDENS FORSKNING OM STAMNING Innovativt Talsteg© Stig Lind presenterar den allra senaste forskningen i världen om stamning på barn och vuxna. Besök min hemsida så förstår du: stamning.n.nu under rubriken: NY FORSKNING > Publikationer under 2015.

Nobelpris om det vill sig!

Amerikanska Hälsovårdsmyndigheten har lagt upp en databas som omfattar de 75 % bästa medicinska forskningstidskrifterna och går tillbaka till 1960-talet. Tack vare president Bill Clinton har denna databas gjorts gratis tillgänglig för hela världen. 

Databasen öppnar dörren till forskningens "finrum" (t ex alla artiklar som lett till Nobelpris inom biomedicin finns där!) 

Databasen omfattar nu 24 miljoner artiklar och är alltså öppen för dig genom min hemsida stamning.n.nu.”

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

_____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.

____________________________________________________________                                                                                                                                                            

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING  ----  E F T E R  T E R A P I  ----  STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.

_____________________________________________________________

 

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

 

Ha det bra!

 

Stockholm 2016-10-01

Stig Lind, författare, stamningsskribent

© Stig Lind

 

 

 

NYHETSGRANSKNING NR 70

 

 

- StigLind©Talsteg

 

Atlanta har haft världskongress. Stamningsförbundets Internationella ombud deltog och levererade alla tips som världen idag kan åstadkomma. Psykologiska aspekter dominerade. Det var så intressant att jag förmedlar en del av informationen till mina läsare - men på mitt sätt.

 

VÄRLDENS TIPS

 

Medveten upplevelse av sårbarhet var den inledande rubriken. Igenkännande tänkte jag på alla stammande, så träffsäkert, men det handlade mest om vad stamningen ger för känslor, det var i alla fall ett erkännande om att känslor är viktiga. Att vara medveten om det vi känner kan vara första steget till att aktivt ändra en jobbig situation. Det stod inget om att byta ut dåliga känslor mot bra känslor. En aspekt det aldrig talas om är det jag myntat ”Det skall kännas bra i munnen” även när man talar.

 

Under seminariet berättade de för varandra om ett ”värsta minne”. Gruppen gav feedback av positivt innehåll. Alla lämnade rummet med stärkt självkänsla. Förutom föreläsningar i form av ”workshops” fick deltagarna smaka på lite terapi i olika former. Här visar man prov på vad som krävs och som behövs men i en omfattning som bara kommer att resultera i ett minne, kanske bara ett ljust minne för livet.

 

Rätta vägen finns, men inte för de stammande i världen, anledningen är att ingen satsar på dem. Jerry Maguire tycker som jag, han vill förbättra situationen för personer som stammar med behandling och forskning.

 

När jag erbjöd Stamningsförbundet att ta över min forskningsverksamhet avböjde de, trots att det till och med står i stadgarna att forskning är en del av verksamheten.

 

Besök gärna min hemsida Stamning Innovativt Talsteg med adressen www.stamning.n.nu.

 

Jerry Maguire berättade att i USA behövs ingen utbildning om stamning för att bli logoped. I England anses 84 procent av alla logopeder inte ha tillräckligt med kunskap för att bemöta det psykologiska behovet av behandling. I Australien tror 97 procent av alla logopeder att ångest hänger ihop med stamning.

 

För att kunna påverka måste vi se till att personer som stammar får en starkare röst, och att vi kräver det vi har rätt till. För att bli tagna på allvar är det viktigt att ha enhetliga riktlinjer för diagnostik och behandling. Vi har alla olika behov: Den ena vill bli av med sin stamning, den andra vill ha ett mer flytande tal, den tredje vill ha mer självförtroende, den fjärde vill lära sig att slappna av. Därför behöver vi jobba för ett tvärvetenskapligt synsätt med psykologisk behandling och se till att forskningsresultat stämmer med verkligheten säger Jerry Maguire.

 

Misstänker starkt att vi vill ha allt, valet kan vara mellan bot och ett visst accepterande. Jag tror att man även med forskning skall vara ifrågasättande som när man räknar antalet stamningar då jag anser att det är skillnad på ofrivillig repetition och den repetition som kan åstadkommas efter kontakt med logopeder.

 

Ett annat exempel är när min samarbetspartner Lars Burman forskar fram ur PubMed att stammande som stammar lite uppskattas mer positivt av bedömningsgruppen än de som inte visade sin stamning. Vi är så olika, det som passar den ena passar inte den andre. Resultatet är framforskat men frågan är i slutändan om det passar mig, personligen väljer jag att vara mig själv som idag innebär tal utan stamning, även om jag i en grupp marginellt uppfattas som mindre trevlig än den som stammar lätt. Min identitet är viktigare. Ni kommer vid tillfälle att få läsa om detta.

____________________________________________________________s

 

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK

OM STAMNING

 

 

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING.

Det du hittar publicerar och katalogiserar jag.

 

NY FORSKNING - PubMed publikationer till disposition.

Sök bland 24 miljoner forskarpublikationer.

____________________________________________________________

 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

 

                          

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING  ----  E F T E R  T E R A P I  ----  STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

____________________________________________________________

 

Ha det bra!

 

Stockholm 2017-03-01

 

Stig Lind,

författare, stamningsskribent

 

© Stig Lind