Nyhetsbrev Nr 63

NYHETSGRANSKNING NR 63 - StigLind©Talsteg

 

ÄR STAMNINGENS FÖRLOPP ETT ”INLÄRT” BETEENDE?

Stamning anses bottna i en medfödd neurologisk störning av språkförmågan. Förloppet varierar stort. En orsak till detta kan vara den neurologiska faktorns storlek. Men spelar den grundläggande personligheten in? Har senare miljöpåverkan betydelse för stamningens utveckling? Här följer två studier från Pubmed, som behandlar samma frågeställningar:

- är stammande oftare än andra nervöst lagda, känsliga, blyga, tillbakadragna, etc? Att medfödd personlighet och temperament bidrar till stamningen.

Eller:

- har stammande samma spektrum av personligheter som alla andra, men kan i vissa fall efter hand bli nervösa för sitt tal vid kontakter utåt, att man oroar sig för hur andra skall reagera, för att andra kan ha förutfattande meningar om stammande etc. D v s att nervositet, blygsel m m kan byggas upp av miljöpåverkan, bero på yttre faktorer och erfarenheter av stammarrollen.

 

GRUNDPERSONLIGHETENS BETYDELSE FÖR UTVECKLING AV STAMNING?

FORSKNINGSSTUDIE 1:

Stuttering in relation to anxiety, temperament and personality: review and analysis with focus on causality. Är stamning relaterad till nervositet, temperament och personlighet som bidragande faktorer? Vad säger en genomgång av publicerade studier?

Författare: Per Alm, Neurovetenskap, Uppsala Universitet. Mail: per.alm@neuro.uu.se

Tidskrift: J Fluency Disord. Juni 2014, vol 40:sid 5 – 21.

Metod Genomgång av alla tillgängliga studier som belyser frågeställningarna.

Resultat Unga stammande hade samma spektrum av personligheter som icke stammande. I båda grupperna fanns en liten del individer med hyperaktvitet och impulsivitet (kanske 10 % med ADHD spektrum diagnoser, min anm.). Vissa personer utvecklar bestående stamning, men det har man inte kunnat knyta till vissa personlighetsdrag. Det tycks ff a vara en effekt av kontakterna med omgivningen, olika erfarenheter, yttre faktorer mm som varje individ råkar ut för.

Slutsats Medfödda personlighetsdrag var inte riskfaktorer, d v s bidrog inte till stamning. Yttre faktorer spelar en stor roll för hur stamning begränsar en individ och kan bli handikappande. Se frågeställning ovan, punkt 2.

 

FORSKNINGSSTUDIE 2:

The perceived impact of stuttering as measured by the NEO-FFI-3.

Hur icke-stammande personer, som lyssnat till stammande tal och levt sig in i stammarrollen, upplever sig själva efteråt, mätt med psykologtestet NEO-FFI-3.

Författare: Banerjee m fl

Tidskrift: Logoped Phoniatr Vocol. Mars 2016 Vol 16: sid 1 - 7.

Metod 49 icke stammande försökspersoner fick se - en video med en icke-stammande person - en video med en måttligt - kraftigt stammande person I båda fallen - skulle man leva sig in i den talandes roll, tänka sig att man själv hade talat så hela livet - genomgick man efteråt NEO-FFI-3 testet, som används för att testa personlighet och känslomönster i olika sammanhang, även för testning av stammande

Resultat Efter att ha lyssnat och levt sig in i sitt liv i stammar-rollen gav det psykologiska testet kraftiga utslag för ”neurotisk personlighet” och ”icke-extrovert” (blyg?). Dessa känslor hade personerna inte alls efter att ha lyssnat på flytande tal.

Slutsats Testet visar hur man, utan att vara stammande, starkt påverkas av yttre faktorer relaterade till stammarrollen (se Frågeställning ovan, punkt 2.). Man anammade dessa känslor, som kan bli funktionsbegränsande och ibland handikappande för den stammande. Det stöder resultatet från den första studien, att dessa ”problemkänslor” är resultat av påverkan utifrån och inte en del av den egna grundpersonligheten.

Kommentar Samma frågeställningar angrips här på två helt olika sätt. En forskare går igenom och pusslar ihop alla publicerade studier, som berör frågeställningarna. En forskargrupp använder en experimentell metod och med icke-stammande som försökspersoner. Resultaten kompletterar varandra. Stamning inträffar hos personer med en normalt spektrum av personligheter, men yttre faktorer påverkar sedan förloppet inklusive hämmande känslomönster. Dessa kan man upprepa hos icke-stammande, som intensivt lever sig in i stammarrollen.

/Lars G Burman, Leg.läk, Docent

 

Stigs kommentarer:

Här har två forskningsrapporter som gjorts på OLIKA SÄTT och kommit fram till SAMMA RESULTAT att stamning är ett inlärt beteende när det gäller känslor.

PSYKOLOGISK PÅBYGGNAD PÅ NEUROLOGISK ORSAK skrev jag i Nyhetsbrev nr 27 och förklarade det enligt följande:

Eftersom flertalet stammandes stamning börjar i barnaåren har en del barn större sårbarhet än andra att börja stamma. Det är detta som ÄR DET NEUROLOGISKA. Själva grundorsaken att födas till ett känsligt barn finns. I de här fallen blir symtomen stamning, i andra fall utan stamning. Vad som utlöser stamningen kan vara olika faktorer som språkutvecklingen, och/eller den miljö som barnet vistas i.

Jag skrev även att det kunde vara barnets personlighet, även om det enligt denna forskning inte är mer än för andra barn.

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg. Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. ____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror. _____________________________________________________________

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

Ha det bra!

Stockholm 2016-05-01

MVH Stig Lind, författare, stamningsskribent, beteendevetare.

© Stig Lind