Nyhetsbrev Nr 59

 

NYHETSGRANSKNING NR 59 - StigLind©Talsteg 

STAMNING UR PSYKOANALYTIKERNS SYNVINKEL

”Ferenc Alberts föreläsning "En empirisk studie av stamning", ett försök att tolka stamningens uppkomst och behandling enligt psykoanalytisk teori. Stoffet var hämtat ur föreläsarens nyligen publicerade doktorsavhandling. Empirism betyder kunskap som vunnits genom erfarenhet. Ferenc Albert har alltså systematiskt samlat sig en omfattande erfarenhet under ca 10 års tid och presenterar resultaten i sin bok. 

Inledningsvis förklarade Ferenc att han inte har någon lösning på stamningsproblematiken, men däremot en del tankar kring ämnet. Eftersom hela studien är upplagd enligt en psykoanalytisk modell, blir tankarna givetvis färgade av psykoanalysen.

Stammaren är, enligt Ferenc, inte mer neurotisk än andra människor, men stammaren löser sin inre ångest genom att stamma. Inre ångest är något som (enligt psykoanalysen) alla människor har i speciella situationer och den är alltså inte specifik för stammaren. 

Den normala talutvecklingen går från l) joller över 2) imitation med brister till 3) ett stadium där man talar automatiskt, utan att tänka på hur man gör. Stammarens talutveckling däremot går från joller över imitation till stamning som är en störning av det automatiska flytande talet. Det sker en dysautomation som innebär att man gör stamningen till en del av sitt "normala tal", genom överinlärning. 

Finns det då någon klar orsak till stamningen? Psykoanalytikerna menar att det inte finns någon enda sådan orsak, men att det sannolikt är ett antal delfaktorer som tillsammans bidrar till stamningens uppkomst. T ex varierar stamningen en hel del mellan olika kulturer, vilket skulle kunna tyda på att socioekonomiska faktorer spelar en roll. På samma sätt skulle skrämmande barndomsupplevelser kunna utgöra en utlösande faktor för stamning. 

Inom psykoanalysen talar man om olika psykosexuella faser: orala fasen (beroendefasen), anala fasen (självständighetssträvan) falliska fasen (barnet blir medvetet om sin sexualitet) etc. Enligt Ferenc "kan, men behöver inte" en olöst konflikt under någon av dessa faser uttrycka sig som stamning. 

Ferenc Albert framlade också en modell om hur stamning kan tänkas påverka personligheten. Han betonade primärvinsten som en viktig del av stamningsproblematiken. "Stamning binder emotionell (känslomässig) spänning och reducerar ångest. Den inre ångesten (som alla människor bär på) utgör i sig ett hot mot jaget, alltså personligheten. Genom att stamma bidrar individen till att medvetet/o-medvetet minska ångesten och skyddar på så sätt sig själv." 

Den grundläggande identiteten hos stammaren är viktig. Är "jag-identiteten" stark blir inte "stamningsidentiteten" så stark, utan man inser att man är en person, en helhet. Stamningen är bara en del. 

Förväntningarna spelar stor roll. Stammaren har negativa förväntningar på lyssnaren: "Man har inte tid att lyssna när jag stammar", samtidigt som han tror att alla icke-stammare är vältaliga. Förväntningarna kan bli självuppfyllande om man inte gör något åt det hela. 

En del stammare känner sig överkänsliga för omgivningen. Han tycker att alla lyssnar (kritiskt) när han talar och stammaren är mycket uppmärksam på lyssnarens reaktioner. Därför skapar telefon särskilt mycket ångest hos vissa stammare, eftersom man inte kan kontrollera omgivningens reaktioner när man talar i telefon.

Behandlingen då: Ferenc har ingen patentlösning och betonar vikten av individualiserad diagnos och behandling. Behandlingen bör omfatta olika metoder, beroende på patientens stamning och bakgrund. Det är viktigt med en genomtänkt behandlingsplan. Stammarna är väldigt olika varann, i många avseenden. Man bör därför planera så att inte en komponent i behandlingen motverkar effekten av en annan”. //Referat ur Ferenc Alberts bok ”Stamning ur psykoanalytikerns synvinkel”.

 

YTTERLIGARE REFERAT UR FERENC ALBERT BOK:

Psykologiska teorier och behandling - utdrag

”Den subjektiva upplevelsen av stamningsblockeringar brukar vanligtvis vara att talorganen låser sig: "Tungan fastnar i gommen", "det snör ihop sig i halsen" eller "läpparna sitter krampaktigt ihop". Stammare upplever också spänningar i andra delar av kroppen, och en allmän olustkänsla åtföljer vanligtvis större blockeringar varierande från mild olust hos vissa till extrem panik hos andra. Det finns stammare som rapporterar att de mer eller mindre förlorar kontakten med omvärlden under vissa upphakningar. Åtminstone är stammaren mycket mer koncentrerad på hur han/hon talar än på det övriga som händer just då. Det förhåller sig också så att för flertalet stammare är det egentligen den ovan omtalade förväntan på kommande upphakningar som är värst. Det finns teoretiker som har tagit fasta på denna rädsla till den grad att de spekulerar i om inte denna antecipering är den egentliga orsaken till att stamning faktiskt uppstår. Genom att kämpa mot en förväntad blockering spänner sig stammaren så att stamning uppstår.

Idén är alltså att om en stammare exempelvis har en öppen och kraftig stamning, som är ett direkt hinder för en effektiv kommunikation, är han mest betjänt av en behandling som modifierar talflödet, medan en annan individ, som mera lider av stamningens sociala effekter, torde ha större användning av en psykoterapeutisk behandling”.    

. . . .

”Flertalet stammande hamnar följaktligen i förnedrande situationer, vilket eventuellt för några tjänar som en masochistisk tillfredsställelse”.

. . . .

”Stamning bör inte betraktas som en isolerad störning av talmekanismerna utan som ett yttre uttryck för en mer grundläggande karaktärsstörning. En effektiv behandling måste inriktas på att hjälpa individen att förstå sina speciella neurotiska svårigheter, med tillhörande neurotiska lösningar, och att komma fram till någon lösning av de underliggande konflikterna”.

”Målsättningen för psykoterapi med stammare måste fokuseras kring primärvinsterna med stamning på ett indirekt sätt. Terapeuten bör inte fokusera på själva stamningssymtomet - inte ens i grupp med stammare. . . ”

. . . .

”DEN TIDIGA UTVECKLINGEN”

Den litteratur jag gått igenom om stamning och min kliniska erfarenhet har övertygat mig om att stamningens uppkomstbetingelser i psykologisk bemärkelse är unika för varje enskild stammare.

De betingelser under vilka stammare växer upp tycks spänna över ett vitt fält. Där återfinns tidiga otrygga miljöer i form av hotande vuxna och allmänt labila uppväxtvillkor men också relativt konfliktfria ungdomsmiljöer. Ibland har man funnit störningar i relationen mellan familjemedlemmarna som exempelvis kontaktlöshet, rädsla familjemedlemmar emellan och andra hot som stör en fullödig och kontinuerlig relation. Något som också ofta beskrivs är höga krav från föräldrarnas sida, vilket sannolikt sammanhänger med att stamning är vanligare i "karriärfamiljer". Vidare beskrivs mödrar till stammare i litteraturen ofta som kontrollerande (Snyder 1962) och överbeskyddande”. //Johnson 1966

. . . .

”Här ser man exempel på hur kravet att "hålla igen" oacceptabla impulser och behovet att artikulera vad man känner resulterar i en konflikt, som i detta fall kan tänkas projiceras på talapparaten med en konflikt mellan att tala och att vara tyst som följd. Denna konflikt yttrar sig som stamning”.

. . . .

”Det kanske låter som om människor som somatiserar inre psykiska konflikter i högre grad än andra lever i sin kropp, men tendensen är snarare den motsatta. De är ofta starkt intellektualiserande även vad beträffar känslor och kroppsupplevelser. De föreställer sig att man så att säga kan dirigera såväl tankar och känslor som kroppsupplevelser med intellektet, vilket leder till att dessa råkar i ett inbördes motsatsförhållande i stället för att komplettera varandra”.

. . . .

”Man kan lätt konstatera att talet är en av de mest komplexa finmotoriska muskelkoordinationsaktiviteter som människan kan ägna sig åt. En sådan aktivitet kräver harmoni”.

. . . .

”Talet används till att utbyta tankar och känslor med andra människor”.

. . . .

”STAMNING I DEN VUXNA LIVSSITUATIONEN”

”Beträffande sekundärvinster tycks man i vuxen ålder ha modifierat deras betydelse i så måtto att man, även om man i viss utsträckning drar nytta av sin stamning, kommit till insikt om att bara begränsade förändringar skulle komma till stånd i ens liv om stamningen upphörde. På en punkt - när det gäller karriären - är nog de flesta stammare överens om att stamningen varit och är ett klart hinder. Visserligen finns olika yrken och positioner representerade bland stammare, men det är realistiskt att anta att arbetsmarknaden i dagens samhälle inte alltid ger plats för ett fritt val för någon som har en talstörning”

STIGS KOMMENTARER

Psykisk vinkling av stamningsproblematiken är kanske i dag inte något vi talar om. Psykoanalysen ville gärna förklara psykiska problem utifrån upplevelser i barndomen. I dag har vi en mer biologisk syn på psyket där arv och miljö samspelar och celler och molekyler är av betydelse i slutänden. Men visst är det så att i allt vi gör finns en psykisk komponent, även vid stamning. Frågan är hur omfattande den kan vara. Ferenc Albert hör naturligtvis också till den lilla skara av doktorander som finns i Sverige. Hans verk är så påtagligt med den bok som han publicerade efter sitt stora engagemang i stamningsvärlden. Personligen minns jag honom som en nitiskt och duktig stamningsbehandlare, det känns som att han gjorde något för den stammande, som de gruppterapier han ledde ihop med en logoped i Stockholm i tio års tid. Han studerade verkligen deltagarna och dess stamning på ett mycket kompetent och förtjänstfullt sätt och som resulterade i en doktorsavhandling och boken ”Stamning ur psykoanalytikerns synvinkel”. Resultaten är uppseendeväckande i vissa delar, bland annat att stamning har med identitet att göra. Många resultat är intressanta. Ferenc Alberts avhandling kommer alltid att finnas för stamningsbehandlare, en bok för eftervärlden och som inte får glömmas bort.

_____________________________________________________________ 

StigLind©Talsteg – Ju flera tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att tekniker är ett komplement till annan behandling. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNIN 

_____________________________________________________________ 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E F T E R T E R A P I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. 

Sveriges bäste stamningsbehandlare säger: Träna och praktisera med ett litet steg i taget är bra, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd. Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.                                                                                                                              

LYSSNA PÅ FÖREDRAG OM PSYKOLOGI

HJÄRNANS DAG – 14 mars

  • Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest - Mats Fredrikson.
  • Känslostormar – Emotionell instabilitet och hjärnan – Pedrag Petrovic.
  • Unik teknologi belyser psykisk sjukdom – Marie Carlén.
  • Hur påverkas hjärnan av upprepade slag. M m.

Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden

Du refererar och jag publicerar.Stockholm 2016-03-01

MVH

Stig Lind, författare, stamningsskribent, filosof

© Stig Lind