Nyhetsbrev Nr 40


STAMNINGEN TRIGGAS LIKT PANIKÅNGEST

Stamning som man inte talar om och som inte heller har ett adekvat namn triggas likt panikångest. Jag kallar den ”StigLindVuxenstamning1” som är en typ av stamningsyttring som slår ut hjärnan. Till vardags kallas det för ”blackout”. Det kan kännas otäckt. Frågan är hur vanlig denna typ av stamning är?

I min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” skrev jag: Inte ens i stamningskretsar är det här något man pratar om. Och det gör inte jag heller. Punkt. Se stamning.n.nu.

I detta Nyhetsbrev skall jag försöka utveckla stamningen. Jag tror mig ha hittat en liknelse som kan underlätta beskrivningen av fenomenet - och det är panikångest som är en psykisk diagnos som ger oförutsedda panikattacker.

Nätdoktorn får bli min inspirationskälla:

”Biologiskt har man funnit att det finns en genetisk sårbarhetskomponent som yttrar sig genom överaktivitet hos det autonoma nervsystemet som styr kroppens fly-eller-fäkta reaktioner.

De kroppsliga reaktionerna vid panik är helt ofarliga och skiljer sig inte fysiologiskt från annan rädsla, det enda som skiljer sig är tolkningen av dem. De leder varken till hjärtinfarkt, svimning, psykos eller något annat farligt. Men det är vanligt att de tolkas så.

Efter upplevelsen av en panikattack följer ofta en ihållande rädsla för att den ska återkomma, en så kallad förväntansångest.

Tillsammans samverkar den överdrivna uppmärksamheten på kroppen och undvikandet till ökad spänning och hotupplevelse vilket banar vägen för nya panikattacker.

PSYKOLOGISK BEHANDLING:Kognitiv-beteendeterapi - KBT har visat sig vara en mycket effektiv metod för att behandla paniksyndrom på relativt kort tid med varaktiga resultat. I behandlingen får patienten lära sig hur kroppsliga reaktioner, tankar och beteenden samverkar för att skapa och vidmakthålla paniken.”

Min uppfattning är att kognitiv beteendeterapi är en ny modern terapi, dessutom populär. Men den känns bekant, något som stamningsrörelsen haft en längre tid men mer odefinierat.

STAMNINGEN TRIGGAS LIKT PANIKÅNGEST

Här har vi skeendet där kroppens muskler kommer ihåg vad den har gjort vid frekvent återupprepning. Trots att det alltid är hjärnan som styr har hjärnan denna perifera hjälp för att snabba upp informationen likt datorns webbhistorik som lagrar cookies och information i webbformulär.

Det verkar som att stamning i stamningssammanhang kan orsaka symptom likt panikångest vad gäller snabbhet till stoppet och annat. ”StigLindVuxenstamning1” är nu det nya namnet. Kanske är det ett första steg till möjlig klassificering.

Bedöm gärna likheter och behandling. Nedan ett stycke ur artikeln som skulle kunna vara tagen från en stamningsbehandling.

”VAD KAN DU SJÄLV GÖRA? Du kan enligt beskrivningen för psykologisk behandling ovan börja träna dig på att utsätta dig för situationer som du känner obehag inför eller undviker helt. Gör gärna en lista över situationer som du ordnar hierarkiskt och börja med något som väcker lite lagom obehag. Ta gärna med en vän som du litar på och som du tror kan vara ett bra stöd.”

Nämnd typ av stamning låter sig inte bättras utan terapi. Bifogar tre olika terapier att välja mellan.

NLP med Lars Gimstedt, han utger sig för att vara den verklige specialisten. Han menar att man kan bryta talblockeringen, programmera om det undermedvetna script som styr det undermedvetna med KBT.

Intensiv Stamningsterapi har sitt ”Tekniklaboratorium” där man kan prova på NNT, en teknik speciellt för att stanna upp, kopiera det stammande talet exakt för att i nästa moment säga det korrekt.

TALAkademin med Åke Byström. Metoden där man talar med olika hastigheter.  

 

DET ÄR BARA JAG SOM VET VAD STAMNING ÄR - det finns en till – är det du?

Stockholm 2014-03-15

Stig Lindh
Författare, stamningsskribent

PS
Tjugofyra länder tittar igenom min hemsida med jämna mellanrum. Kanske är det något för dig också? Lägg gärna till min länk stamning.n.nu på din hemsida. Berätta att jag finns. Dela min ”site” med andra. Visa på hur de kan prenumerera på Nyhetsbrevet. Ni gör det från hemsidans högra kant.

© Stig Lindh