Nyhetsbrev Nr 38

 

IDENTITET

VEM ÄR JAG, SJÄLVBILD OCH SJÄLVUPPFATTNING
Min konstruerade StigLindTalsteg tycker jag har allt. Rätta mig om jag har fel. Den visar att man kan stamma på flera sätt, att enbart öppen stamning räcker kanske inte till för att slå sig för bröstet. StigLindTalsteg går ut på att antingen gör du som du alltid har gjort eller lär dig att stamma bra eller tala bra och så har vi dem som kan höja ribban till högre höjder.

Ett av flera skäl till att jag engagerar mig i detta är att samhället blivit hårdare. När företagen behöver anställa någon söker de ”felfria människor”. Unga och mycket utbildade tycks det gå bra för även om man stammar. Jag värnar om de ”svaga”, jag vill att de som ständigt ”dunkar pannan i väggen” skall få, om viljan finns, förtidspension om inte adekvat hjälp kan ges inom rimlig tid. Kanske få ett mer harmoniskt och ”rikare” liv.

LÄGGNING: Är jag Velare - Omständlig - Krångelpelle -  Stammande? Läs mer på min hemsida www.stamning.n.nu.

ÄLDRE BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA har i allmänhet inte valet att inte stamma är en uppfattning. - Jag håller med, det är väl därför man kallar åkomman kronisk. Min ambition är större än så, jag vill att de som vill skall få terapi till att ta ett steg extra. Det kanske krävs att samhället ställer upp med betydligt mer resurser än i dag. En drivkraft kan handla om IDENTITET, en annan att få vara med i olika verksamheter, kanske i en styrelse utanför stamningsföreningens regi på samma villkor som de övriga. Man är där för att man har i konkurrens med många andra gjort sig förtjänt av att vara där. (också identitet).
 
Ferenc Albert grundar sina uttalanden på den gruppterapi som han bedrev på stammande personer under tio års tid. Jag har för mig att han i sin bok om stamning skrev att det brast i deltagarnas identitet.
           
Ferenc Albert menade åtminstone detta: ”Den grundläggande identiteten hos stammaren är viktig. Är jag-identiteten stark blir inte stamningsidentiteten så stark, utan man inser att man är en person, en helhet. Stamningen är bara en del”.

”. . .Terapeuten bör inte fokusera på själva stamningssymtomet - inte ens i grupp med stammare. . . ”

IDENTITET – VAD ÄR DET?

BARNOMBUDSMANNEN: Du har rätt att få ett namn och att vara medborgare i ett land. Du har också rätt att så långt det är möjligt få veta vilka dina föräldrar är och att bli väl omhändertagen av dem. Du har rätt till din identitet. I identiteten ingår ditt medborgarskap i ditt land, ditt namn och dina släktförhållanden. Om du har berövats din identitet ska du få hjälp att ta reda på den. Du behöver din identitet till att styrka vem du är.

IDENTITET LIKA MED BETEENDEVETENSKAP. En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka. Den kan vara självdefinierad (hur jag upplever mig själv, vem jag är och inte är) eller definierad av andra. Källa: Wilkipedia.

MÅNGA SÖKER SIN IDENTITET. Det gör Ida Brännström som leder Svt programmet Gränslöst. Både hennes arbetsliv som privatliv präglas av frågor kring identitet, tillhörighet och gränslöshet. Hon har försökt slippa sin tornedalsfinska identitet, men börjar nu komma över det.

IDENTITET UR SOCIALT PERSPEKTIV. Då vi beskriver oss själva så gör vi det med hjälp av uttalanden om hur vi liknar andra människor men även med uttalanden om hur vi skiljer oss från andra människor. Vår identitet skapas då vi förstår oss själva i relation till hur andra människor beter sig och uppfattar oss. Man talar om en social identitet som beskrivs genom grupper vi identifierar oss med och en personlig identitet som beskriver hur vi skiljer oss från andra människor i de grupper vi tillhör. Vi skapar helt enkelt oss själva genom att distansera oss ifrån eller identifiera oss med andra människor. Det är en process som börjar under tidig barndom och fortgår under hela livet. Barndomen är av extra vikt eftersom samspelet med familjen utvecklar barnets självkänsla och därigenom lägger grunden för hur samspelet med andra individer kommer att te sig. Källa: Lattattlara.se

IDENTITET I TONÅREN - Vem är jag? Vart är jag på väg? Hur ska jag ta mig dit från här där jag är?

Att tonåringen skapar en egen tydlig identitet är något som föräldrar bör sträva mot. I förlängningen av en sådan identitetsutveckling får unga vuxna lättare att återhämta sig, en sund självkänsla och är mer oberoende. Detta är dock inte alltid så lätt när tonåringen samtidigt tampas med att vänja sig vid sin förändrade kropp och hormoner som kan ge plötsliga humörsvängningar.

Det är under denna tid som tonåringar kan söka efter förebilder som de försöker efterlikna. Tränare, olika ledare, lärare, kändisar kan spela en stor roll här som identifikationsfigurer när föräldrarna nu oftast har trillat ner från piedestalen. För de tonåringar som känner att de är på väg att förlora sin känsla av identitet, kan de istället välja en negativ identitet som kan ligga så långt ifrån det önskvärda beteendet som möjligt.

I fryshusets arena hänger följande citat från en av 1900-talets främsta författare som förklarar detta på ett enastående sätt. Vi människor vill inge en känsla till varje pris. Vi är hellre fruktade än att inte vara någon alls.

”Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad,
Man vill inge människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till vad pris som helst.” Källa: Kris och utveckling av Johan Cullbergt

Skådespelaren Axel Schulman talade i en hel timme i TV om sitt liv. Jag fick uppfattningen att han tyckte om att tala, och det gjorde han hela tiden. Beteendet känner jag igen, har man väl kommit i gång är det svårt att sluta. De första små stamningarna kom efter halva föreställningen när han försökte slappna av från högvarv till lågvarv. Vi blev alla lite överraskade, även han, över den lilla okontrollerade stamningen. Väl där var temponedväxlingen till hans fördel. Den store talarens föreställning poängterade hur viktigt det var att bli bekräftad och älskad för den han är, här och nu.

IDENTITETEN HOTAS
I ett äktenskap kan det hända att en part blir den dominante. Om det är en person med stark identitet som ingick äktenskapet kan identiteten hotas, brytas ned. Många gånger blir lösningen tyvärr skilsmässa.

STIGS MÅ BRA TERAPI STÄRKER IDENTITETEN. En terapi som inte fixerar sig på symtomen. Terapin som jag presenterar verkar lämpa sig för dig som inte klarar av rikligt med övningar, d v s inte vilja eller kunna vara på elitnivå.

Stigs MÅ BRA terapi är för dem som tycker att effektiv talträning tar för lång tid eller att effekten av intensiv talträning endast har fungerat en viss tid.
                          
Terapin är för dig som vill ta ansvar för den du är och förlösa onödig energi som idag går åt att kontrollera dig själv.

Inslagen av KBT och Scheman snabbar på utvecklingen högst väsentligt, i övrigt har terapin sitt ursprung från Casriel. Läs mer på hemsidan www.stamning.n.nu.

IDENTITETS-TERAPI är bra för sig som:

- Inte kommer dig för
- Lätt låter dig köras över
- Har svårt att komma till din rätt
- Lever ett ensammare liv än du önskar
- Inte alls har fått det jobb som du tänkt dig
- Skrattar när du är rädd och gråter när du är arg
- Börjar fundera över om livet inte är mer än så här
- Nästan inte minns någonting alls från din barndom
- Springer vidare för att livet inte ska bli så tomt och ödsligt
- Känner dig spänd och obekväm nära andra människor
- Ofta sväljer dina känslor och börjar bli trött på det
- Gärna tänker när andra undrar vad man känner
- Känner dig egoistisk om du tänker på dig själv
- Har svårt att hantera din ilska
- Inte vågar lita på andra - Psykodynamisk terapi.
 
PSYKOTERAPI MED KOGNITIVA INSLAG: Kontakt tel Stig: 072 20 22 005. LEDARE: Bo-Göran Gustavsson.

Du är någon, du har identitet men också integritet. Har du värdighet och självrespekt? Kolla!

VÄLKOMMEN IN TILL DITT OCH ANDRA MÄNNISKORS INNERSTA.
 
DET ÄR BARA JAG SOM VET VAD STAMNING ÄR - det finns en till – är det du?

INSTALLERA TELEFON-APP - för snabb åtkomst!
Stockholm 2014-02-15
 
Stig Lindh
Författare, stamningsskribent
 
© Stig Lindh