Nyhetsbrev Nr 29

NYHETSBREV NR 29

JOSEPH SHEEHAN konstruerade den så kallade Isbergsliknelsen. Tillvägagångssättet är inte ovanligt i andra sammanhang. Ovanför vattenlinjen är definitionen stamning och medrörelser. Under vattenytan ligger 9/10-delar som beskriver det som orsakar stamningen. Han menar att det som orsakar stamning och medrörelser är: rädslor, undvikanden och skuldkänslor.  

ISBERGSLIKNELSEN

Joseph Sheehans isbergsliknelse använder jag för att beskriva proportionerna på problemet.

VAN RIPER konstruerade en ekvation, en formel som jag tar till när jag diskuterar stamning. Själva formeln är hämtad från min bok: ”Är stamning något att haka upp sig på?” på www.stamning.n.nu

                    (BHÅSA) + (Or, Sr) + Ts

Stamning = -------------------------------

                     Fl  + Sj

B = Bestraffning, H = Hinder d v s upplevelse av det, ”förgäveskänsla”, Å = Ångest, S = Skuld och skamkänslor, A = Aggressivitet. Or = Ord- och ljudrädsla, Sr = Situationsrädsla.Ts = Talstress, Fl = Flytande tal, Sj = Självförtroende o kamplusta.

Vad Van Riper beskriver i sin stamningsformel är för mig en reell stammande person, en person som tillskansat sig ett tvångsmässigt beteende.

Flytande tal vet alla vad det är. Självförtroende och kamplusta tror sig alla kunna. Min erfarenhet av de normaltalande är att många inte har självförtroende. Kan det möjligen bero på svenskens ”Jantelag”- vi är alla lite kuvade. Är det inte märkligt att vi som stammar skall sträva efter en egenskap som det finns så litet av, likaså självkänsla. - Jag får böja mig för det vedertagna.

Vad är självförtroende? Min definition är följande: ”Självförtroende är grundad på prestation”. Det får inte blandas ihop med ”Självkänsla, som handlar om det egna värdet och det oavsett vad du presterar”. Utan självkänsla är det lätt att söka bekräftelse utifrån i stället för att bekräfta sig själv.   

MIN TOLKNING AV EKVATIONEN OVAN:

[B] Bestraffning innebär att den stammande påverkas starkt av bestraffning. Förmodligen kan det räcka med antydan till bestraffning för att stamning skall utbryta.

[H] Hinder – förgäveskänsla. Ibland kan stamning kännas som att det är nära till ”framgång”, men oftast är det en chimär, du kommer aldrig över ”tröskeln” och ”nära skjuter du ingen hare”.

[Å] Ångest är diffus oro - Du har det då du inte vet vad oron handlar om.

[S] Skuldkänslor är obehagliga. Hur ofta har vi inte känt det på våra arbetsplatser. Hur många gånger har vi inte presterat chefens krav. Trots detta finns skuldkänslan kvar. Här finns ovissheten, samtidigt som chefens roll ofta är att inte vara nöjd. Bekräftelsen på att någonting är bra utfört är när negativ kritik uteblir. Det verkar som att man tolkar skuld- och skuldkänslor olika. De kan uppenbara sig när man har gjort något fel, men de kan också uppstå när man inte gjort något fel. Det är som att ”ryggen är aldrig fri”. En relation mellan förälder och barn kan också vara präglad av skuldskänslor.

Skamkänslor är relaterade till den egna stamningen, men även till annat.

[A] Aggressivitet gör att vi stammar. Jag antar att det är för att vi stammande är ovana och inte kan hantera den på ett bra sätt. Hur ofta har jag inte hört att de stammande är hämmade.

Den normaltalande kan uppleva en känsla av befrielse vid utlevelse av aggressivitet.Det är ett normalt inslag för många normaltalande men för den stammande mycket farofylld. Spanjorskorna är bra på att visa sina känslor. På ”kusten” såg jag en flicka lämna sin pojkvän, hon slängde igen bildörren så hårt att hela bilen stod och gungade.

Svensken i gemen är inte kända för att visa ilska. De biter ihop så var och varannan får skaffa bettskena eller så är de så försiktiga att de säger: Nu ”tyar” jag inte längre. - Än grövre: ”Nu är måttet rågat” eller ”Nu är det kokta fläsket stekt”. När han inte står ut längre säger han: Nu har du satt din sista potatis”.

[Or] Ordrädsla förmodar jag Van Riper menar är rädsla och stamning på en menings inledande stavelser, men jag tror också att ordet i sig kan vara laddat.

[Sr] Situationsrädsla är vad ordet säger men enligt mig också att gå in i en situation med dåliga förutsättningar, som att ha inre stamning, du sitter fast i en blockering innan talet ens har startat.

[Ts] Talstress är ofta det som utlöser stamning, det är som att hälla bensin på en brasa.

Min erfarenhet är att då den stammande blir mycket arg och vågar släppa loss sin ilska så stammar han inte. Det är som med flygplan, med för lite fart lyfter inte planet.

Vad kan jag ta bort eller förändra för att jag skall få ett drägligare liv utan ångest? McGuire-gänget i Stockholm har förstått det här med ångest, de andas bort den. Att ha ångest anser jag är ett tillstånd av att må dåligt. Det gäller att hitta sin plats i tillvaron och där de rätta proportionerna finns eller som jag pläderar i min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” på www.stamning.n.nu ,”detta att vara Mr Lagom”.

NEGATIVA KÄNSLOR är det, enligt formeln, som utlöser stamning. Det enda som kan uppväga det är Flytande tal, Självförtroende och Kamplusta. Självförtroende är jag tveksam till beroende på att jag träffat så många människor som inte har självförtroende. Stammande Kung Georg VI hade av någon anledning inget självförtroende. Trots sin höga ställning betedde han sig som en ”stackare”, vilket jag tycker är anmärkningsvärt. Var det ämbetet eller annat som påverkade hans beteende? Jan Stenbeck däremot hade så stort självförtroende att han kunde vända det som var etablerat i samhället till sin fördel. Till sin hjälp tog han Tingsrätten. Ständigt låg högar av stämningsanmälningar för avgörande. Det var mannen som ”intog rummet”. Trots framgång och rikedom gick något snett. Kanske var det så att han lockade fram behagliga känslor med mat och dryck? Det var i alla fall detta som tog hans liv.

Stamning i personligheten? Fungerar man på ett visst sätt så stammar man och på ett annat sätt inte. - Intressanta frågor.

Vad Van Ripers ekvation egentligen innebär vet nog bara han själv. Tyvärr kan han inte reda ut det åt oss för han är inte med oss längre. Däremot kan frågeställningen diskuteras, gärna i grupparbete.

Vad man kan få ut av detta är säkert olika, men min syn på bakomliggande orsaker kan säkert utläsas av de Nyhetsbrev som jag skrivit, speciellt i nr 27 och 28. Titta gärna en gång till på dem.

NYHETSBREV NR 27 - Psykologisk påbyggnad på neurogisk orsak

NYHETSBREV NR 28 - Konflikt med tillbakahållet tal

Logopeder som arbetar med stamning, de som vill mer än stötta den stammande, kanske kan dra nytta av teknikens framfart. De kan hålla sig á jour med vad som händer genom www.stamning.n.nu .

 Exempelvis kan den logoped som funderar starta upp gruppterapi samla deltagarna i en Facebookgrupp. Telefon och röstmemon är beprövade hjälpmedel. Videosamtal i grupp med eller utan bild är mer modernt. Tänk att logopeden vill frammana debatt om ”Isbergsliknelsen”, då kan han printa ut isberget i exempelvis ett plastmaterial. Han ber sina gruppdeltagare printa ut ett eget isberg. På vilket djup under isbergets yta sitter problemen. I och med att någonting har hänt är isens bärighet bräcklig, djupet i sig berättar var och när problemet startade. Nu kan alla i gruppen åstadkomma ett eget isberg och lägga in sin unika berättelse visuellt som gruppen kan engagera sig i. Logopeden har nu tillsammans med eleverna kartlagt problemens art och omfattning.

FLYTANDE TAL, SJÄLVFÖRTROENDE OCH KAMPLUSTA är tydligen det som gäller för framgång. Detta skrivet av Van Riper som när han dog fortfarande var en stammande person.

 

DET ÄR BARA JAG SOM VET VAD STAMNING ÄR - det finns en till – är det Du.

Glad midsommar!

Stockholm 2013-06-15

Stig Lindh
Författare, stamningsskribent

PS
Du kan stödja mig om du lägger in min länk www.stamning.n.nu på din hemsida. Berätta att jag finns. Dela min ”site” med andra. Visa på hur de kan prenumerera på Nyhetsbrevet. Ni gör det från hemsidans högra kant.

© Stig Lindh