Nyhetsbrev Nr 26

Skolverkets Paula Hallberg, lärare och talpedagog, berättade 25 mars i ABF i Stockholm, att alla möjligheter finns att ge anpassning till stammande elever, de ingår i gruppen funktionsnedsatta. Särskilt stöd kan ges till elever som har svårigheter i sin skolsituation så att de kan nå upp till kunskapskraven. För elever med stamning skulle det kunna innebära anpassning till nationella prov, slippa muntlig presentation mm 

STAMNING I GRUNDSKOLAN

Logoped Patrique Rönngren, med tretton års erfarenhet av stamning, berättade vad han kan göra för att underlätta för de stammande i skolan. Råden är bra och många, en del om högläsning, men även annat.

En stor fördel är om den stammande själv på ett aktivt sätt kan medverka till att kontakten med lärare, föräldrar och hans elevkamrater dryftar problemen tillsammans.

Skapa trygghet var först på listan på anpassningsåtgärder. Patrique Rönngren visade visuellt bild på badets trampolin och menade att man inte börjar med att hoppa från översta våningen, man börjar från bryggan och arbetar sig upp stegvis till toppen av trampolinen.

En del stammande är tysta i klassen, så tysta att inte ens läraren vet om att eleven stammar.

Patrique Rönngren menade att man kunde vid behov informera lärare och stammande om ett signalsystem. Vid handuppräckning gick det ut på följande:                                                                                            

  • Öppen hand = jag kan svaret men känner att det blir svårt att tala.
  • Stängd hand = Jag kan svaret på frågan, men vill inte tala.

Eftersträvansvärt var en tillåtande attityd, likaså att avdramatisera stamningen. Den grupp som Patrique Rönngren ansåg var mest i riskzonen är stammande förskolebarn i och med att de är i en kritisk ålder.

Patrique Rönngren menade att positiv utveckling inte krävde generella åtgärder då varje individ är unik. Viss anpassning i skolan är bra, skapa åtgärder i dialog mellan lärare och föräldrar, likaså stötta och utvärdera kontinuerligt.

Viktigt är att skapa trygghet för den stammande eleven inför skolstarten. Ge intyg och information till den blivande läraren, kartläggning, likaså eventuell uppmuntran till information till klasskamraterna. Undvika namnlekar, gruppsammansättningar i klassen och placeringen i klassrummet. Slutligen att skapa en tillåtande attityd.

Skall jag redovisa ensam eller med andra? Kan jag använda PowerPoint utan berättarröst eller röstmemo. Fråga om den stammande eleven får tillstånd till skriftliga kompletteringar?

INTE UNDER TIDSPRESS: Redovisa enskilt för läraren, Redovisa i mindre grupp? Helkurs? Halvkurs? Vilken turordning? Likaså läsa innantill.

Detta var några punkter som logoped Patrique Rönngren talade om.

 

Publikens frågor:      

Utvikningarna var ibland långt ifrån ämnet men mycket nära hjärtat:

En av speciallärarna tipsade om att man skulle kunna bjuda in klassens elever till möte en i taget för information med den stammande eleven och logopeden.

Äldre man som utan stamning eller upphakning sa sig ha blivit gubbe men lidit av stamning i 45 år tills han kom på vad det handlade om. Om han fick berätta det i ett eget föredrag skulle vi få reda på det. Personligen är jag mycket nyfiken och ser fram emot att få lyssna på denne man. Om det är så att hans tillvägagångssätt är personligt är det bara för honom. Men tänk om det är så att fler kan följa hans väg, en väg som är framkomlig.

Motpolens företrädare, en man som stammade riktigt bra, menade att man skall vara snäll mot sig själv. Han menade att stamning tar bort ångest.

Två ytterligheter har satt ned foten – två, som jag ser det, lyckade exempel på hur man kan förhålla sig till sitt tal. Gå in på min hemsida, www.stamning.online och titta på StigLindTalsteg, var man kan placera in dem grafiskt.

Den äldre mannen ifrågasatte hur Patrique Rönngren kunde hjälpa stammande med endast en timmes behandling per vecka? Hjälper det någon? Han svarade att det var den hjälp som han och kommunen kunde erbjuda.

Uppskattningen av Patrique Rönngrens arbete har visat sig, 2009 utsågs han till årets logoped. Frågan är: Hur kan organisationerna omkring honom stötta det välgörande och uppskattade arbete som han gör för de stammande?

DET ÄR BARA JAG SOM VET VAD STAMNING ÄR - det finns en till – är det Patrique Rönngren.  

Bara om du vill så hörs vi åter om fjorton dagar.

Stockholm 2013-05-01

Stig Lindh
Författare, stamningsskribent

PS
Du kan stöda mig om du lägger in min länk www.stamning.online på din hemsida. Berätta att jag finns. Dela min ”site” med andra. Visa på hur de kan prenumerera på Nyhetsbrevet. Ni gör det från hemsidans högra kant.

© Stig Lindh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)