Alla 2015

NYHETSGRANSKNING NR 48

StigLind©Talsteg 

Allt som sker i en frisk fullt fungerande kropp styrs från hjärnan. Hjärnan ger kroppen signaler om vad den skall göra, som att promenera, springa, skrika, tala m m. Det mesta är automatiserat genom det autonoma nervsystemet. Om du vill göra något nytt kan du koppla bort systemet, det sker med hjälp av din tankevilja.

HJÄRNAN ÄR PLASTISK - TINNITUS

Hjärnforskare som jag talat med menar att hjärnan är plastisk och enkelt uttryckt betyder det att när en del i hjärnan fallerar tar en annan del över.

Jag har inte bara studerat detta, jag har till och med upplevt det när jag plötsligt fick tinnitus. Orsaken var min nya iPone6-telefon med för högt ljud i nio minuters tid.

Sten Hellström professor i tinnitus har bekräftat att tiden som jag utsatte öronen räcker. Apple kontaktades omedelbart och som i sin tur rapporterade händelsen till Amerika. Tydligen hade man glömt att programmera in hörselskydd i modellen, men det åtgärdades omedelbart vid den första uppgraderingen.

Apples personal var trevliga och förståelsefulla personer. Jag blev ett ärende och fick ett ärendenummer som jag skulle åberopa när jag ville dem något. Anmärkningsvärt var att det sällan föranledde ett svar.

Nu hade jag tinnitus, ett sus i huvudet som bara jag hör. Suset var i början högt och pågick hela tiden. Jag gick ut i stockholmstrafiken för att hitta lindring men hittade inget. Efter tre veckor kom oron och ångesten över att jag alltid skulle ha detta höga förlamande ljudet i huvudet. Jag förstod också att detta var ett skäl att kasta sig framför ett tåg.

Nu blev det inte så, men Nyhetsbreven ”fick stryka på foten”, nu ändrat till Nyhetsgranskning, och mycket annat – jag var fullt upptagen med min hälsa.

Jag läste allt om tinnitus på nätet, tog kontakt med otaliga läkare, audionomer och en professor. Långsamt växte det upp en bild på ”läget”. Positivt var att jag skulle bli fri det före 90 dagar, annars skulle jag få ha det livet ut, men det visade sig vara en skröna.

Nittiodagarsgränsen passerades och tvivlet på att bli bättre ökade allt mer. De sa inte varför jag skulle bli bättre. Svaret anades, jag hade hört från hjärnforskarna att hjärnan var plastisk. Försiktigt frågade jag audionomerna som menade att har jag fått en skada på flimmerhåren var det oåterkalleligt. Nästa fråga var om en annan del i hjärnan skulle kunna sättas i arbete. OK, skadan var oåterkallelig men hörseluppfattningen skulle kanske kunna ökas på något sätt? Nej, detta var inte vad de lärt sig och torgförde det därför inte.  Däremot fick jag positivt erkännande från professorn att en annan del av hjärnan skulle kunna överta ljuduppfattningen.

Alla som jag talat med hade sagt att jag skulle bli bättre men inte varför. Det verkar som att det var jag själv som hade svaret, faktum var att jag visste det men som ”drabbad” hade svårt att tro på det jag lärt mig.

Nu var jag inne på ett område som också var underutvecklat kunskapsmässigt. Det grundar jag på mina frågor och svar, ingen visste vad tinnitus var och hur man behandlade den förutom att jag skulle bli bättre. Jag blev hänvisad till både bra och dålig information.

Hörsellinjen är en service som är gratis och som ges av Hörselskadades Riksförbund. Frivilligt utan ersättning sitter några flickor och stöttar oss nyinvigda med kunskap utöver vad man annars kan få tillgång till – en eloge till dem.

På nätet kan du hitta rekommendationer som är dåliga, till och med felaktiga, men idogt sökande finns det adekvat behandling att finna men det krävs en viss insats av dig själv. KS verksamhet på Rosenlunds sjukhus kan sin sak.

Att hjärnan är plastisk har även Jonas Persson, Docent på KS och Stockholms Universitet talat om i ett föredrag i ämnet åldrandet. Förändringar i hjärnan ger försämrat minne med förändrad och minskad prestation som följd. Hjärnan kan flytta över funktioner som förlorats till en annan del av hjärnan, till och med aktivera båda hjärnhalvorna.

Förr kunde jag få yrsel. Foniatrikern sa att det var ”kristallerna” som skulle på plats. Nu när jag har studerat örat kan jag se att hörselnerven och balansnerven ligger intimt hopkopplade bredvid varandra, de till och med har samma typ av lymfvätska i sitt inre. Om de har beröringspunkter med varandra vill jag ha osagt.

NYHETSGRANSKNING

”Man får vad man betalar för” är ett vanligt argument som kan stämma, men många gånger kan man också säga ”Gratis är bäst och billigast”. På stamning.n.nu försöker jag blanda, för mig kan det vara trevligt att få in någon krona som uppskattning för det arbete som jag lägger ned på att sprida information om stamning. Min påverkan på attityder i världen och i Sverige har stor genomslagskraft.

Hemsidan har ”Barn som stammar” med logoped Lennart Larsson, känd över hela världen. ”Vuxna som stammar”, min specialitet, ett område där jag håller på att bli känd över hela världen - köp gärna någon av mina böcker – en kan du till och med läsa gratis. Hur hanteras ungdomars ”skolsituation?något som du också kan läsa på stamning.n.nu. Patrique Rönngren, erfaren och prisad logoped ger dig de råd du kan behöva.

Innovativt©Talsteg presenterar på hemsidan stamning.n.nu den allra nyaste forskningen i världen om stamning på barn och vuxna.

Materialet kan exempelvis innehålla en forskarrapport eller bok på 100 sidor som recenseras ned till en översiktsartikel på två sidor. Rapporterna kan du köpa för en billig penning genom betalknapp på min site stamning.n.nu. Om du vill slippa betala kan jag rekommendera dig till att bli gratisprenumerant och ta del av informationen gratis på ett bekvämt sätt. Du har alltid möjlighet att avbryta prenumerationen när helst du önskar. Nyhetsbreven är gratis och kommer så alltid att förbli.

NOBELPRIS OM DET VILL SIG

Amerikanska Hälsovårdsmyndigheten har lagt upp en databas, PubMed, som omfattar de 75 % bästa medicinska forskningstidskrifterna och går tillbaka till 1960-talet. Tack vare Bill Clinton har denna databas gjorts tillgänglig och gratis för hela världen.

PubMed öppnar dörren till forskningens ”finrum” (t ex alla artiklar som gav Nobelpris inom biomedicin finns där!) PubMed omfattar nu 24 millioner artiklar, varav ca 4 000 om stamning. Ca 100 stycken tillkommer varje år. Språket är engelska.

Artiklarna har passerat två ”trösklar”. De 25 % sämsta tidskrifterna är bortfiltrerade, hos de övriga har ett antal experter granskat och godkänt varje artikel som gått till publicering. En större eller mindre andel refuseras beroende på ”trycket/inflödet och tidskriftens ranking. Vissa toppklassade kan ha upp till 90 % refusering och författarna får då söka sig till mindre kräsna tidskrifter. De 75 % som godkänns av PubMed har ”per review”-system, d v s att framstående forskare granskar insända manuskript som kan refuseras eller kan komma i tryck beroende på kvalitet.

FORSKARSKOLA

Per Alm forskar om stamning. Det kan finnas en till i Sverige. Jag vet inte om jag själv kan klassificera mig som forskare, men nog känns det som att jag gräver i forskningen lite djupare än vad andra gör. Stamningsforskarna är i dag oftast utanför Sveriges gränser. Om du är intresserad av att själv forska på din eller andras stamning från min hemsida kan du starta omedelbart. Du kan börja med det material som jag i dag har på hemsidan stamning.n.nu, det är 260 forskningsrapporter från hela världen på barn och vuxna, från 60-talet till våra dagar. Tanken är att fylla på kunskapsbanken när nya forskarrapporter publiceras.

Med detta hoppas jag att jag fört denna akademiska sysselsättning till den vanlige människan. Intressant är att få veta hur detta kommer att utveckla sig. Min forskarskola är under uppbyggnad. - Lycka till!

StigLind©Talsteg kommer att granska Dr Martin F. Swartz. Han är verkställande direktör för National Center for stamning, är logopeden och professorn som har utbildat 800 logopeder i luftflödesteknik (Airflow fluency managment technique for people who stutter) och behandlat mer än 14 000 stammande över hela världen i en karriär som spänner över flera decennier. Frågan är hur många procent av dessa 14 000 stammande har han hjälpt?

 HUMBUG ELLER . . . ?

Dessutom menar Martin F. Schwartz, New York City, KAN BOTA EN TREDJEDEL AV ALL VÄRLDENS STAMMANDE MED KOSTTILLSKOTTET VITAMIN B1. -  FANTASTISKT OM DET STÄMMER!

Dr Martin F. Swartz presenteras och nagelfars. Mitt StigLind©Talsteg ”forskningsarbete” är att ta reda på varför denne otroligt meriterande forskare i stamning ger sina patienter kosttillskott, men talar varken om hur de mår eller fungerar men berättar att han i 33 % av fallen får sina patienter att tala bättre.

NYHETSGRANSKNING nr 49 utkommer den 15 september.

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

Ha det bra och ta väl hand om dig!

Stockholm 2015-09-01

Stig Lindh
Författare 
Stamningsskribent

StigLind©Talsteg

STAMMA PÅ  och ÖPPEN STAMNING

----      T     E      R     A     P     I       ----

STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE

TALA BRA kan vara målet för en del.

©Stig Lind

 

NYHETSBREV NR 49

StigLind©Talsteg - FORSKNING:

THE THIAMIN PROTOCOL

E-Bok av Martin F. Schwartz, Ph.D. 92 sidor 2015 refereras:

Dr Marin F. Swartz, Ph.D., verkställande direktör för National Center for stamning, är en logoped som behandlat mer än 14 000 stammare över hela världen i en karriär som spänner över flera decennier. Along the way, he wrote a number of books about stuttering - books that were translated into seven languages and, in addition, three authors, at different times and in different countries, wrote books about him. Längs vägen skrev han ett antal böcker om stamning - böcker som översatts till sju språk. Tre författare, i olika länder, skrev böcker om honom. Han har utbildat hundratals logopeder, akademiska utnämningar vid flera stora universitet, är licensierad i ett antal stater att behandla människor som stammar, har föreläst över hela världen och blev fullvärdig professor vid en ålder av trettiotre. In addition to speech pathology, he was trained as a Speech Scientist (Ph.D.), directed several speech research laboratories at major universities and, for several years, was only one of two persons to simultaneously be on the editorial staffs of both the Journal of Speech and Hearing Disorders and The Journal of Speech and Hearing Research, the two major journals of the profession.Förutom i logopedi utbildade han sig till tal Scientist (Ph.D.), chefade för ett flertal forskningslaboratorier under flera år, var en av två på redaktionerna för Journal of Speech och The Journal of Speech and Hearing Research.

STAMNING ENLIGT MARTIN F. SWARTZ

Marin F. Swartz menar att stamning definieras av dess uppenbara symptom som upprepningar, förlängningar och blockeringar (1). De flesta människor tenderar att tänka på stamning som en störning i tal produktion. (2)

En viktig kognitiv fråga för personer som stammar är deras förmåga att se framåt och "se" fruktade ljud, ord, och talande situationer närma sig. (4) Denna föregripande psykiska aktivitet kallas skanning och leder till en rad olika beteenden, en är att undvika fruktade ord och rädsla för att tala (5) Klinisk erfarenhet visar att skanning och undvika inte är närvarande vid starten av stamning men utvecklas med tiden. (6)

Ett antal studier har visat att de flesta, om inte alla, visar den uppenbara kamp som kännetecknas av att stamningsbeteendet är inlärt. (7) En del av denna förståelse kommer från inlärningsteoretiska modeller av stamning (8) och en del som ett resultat av den framgångsrika användningen av beteendemodifiering i behandling. (9) (Beteendemodifierande tekniker används för att förändra inlärda beteenden.)

Definitionen av en stammande måste därför omfatta allt den stammande gör när han fastnar i en blockering eller det han gör för att undvika att fastna.

Martin F. Swartz anser att ett vanligt misstag i terapi är att försöka behandla stamningen i stället för dess trigger. Ett annat misstag är att tro att ”stress” alltid är den utlösande faktorn för stamning.

Psykoterapi och talterapi har en lång historia av att inte vara framgångsrika vid behandling av kronisk stamning (13, 14).

Martin F. Swartz allmänna iakttagelser om uppkomsten av stamning: Stamning börjar oftast i åldrarna två och fem, med en huvudtopp för början av förekomst mellan två och en halv och tre och ett halvt års ålder. (15) Den andra är att flertalet barn som stammar har talat flytande under en viss tid innan stamningsdebuten som vanligen är sjutton månader, men det kan variera inom vida gränser. (16) Vanliga initiala uttryck för stamning är upprepningar. (19)

Kort vad Martin F. Swartz menar:

  • Stamning är en störning i talproduktionen.
  • Undvikandebeteenden startar omedelbart och accelererar därefter.
  • Uppenbara symptom är upprepningar, förlängningar och blockeringar.
  • Den stammande har förmågan att ”se” fruktade ljud när talsituationen närmar sig.
  • Stamningsbeteendets uppenbara kamp är ett inlärt beteende enligt inlärningsteoretiska modeller.
  • Beteendemodifiering sker framgångsrikt i behandling.
  • Beteendemodifierande tekniker används för att förändra inlärda beteenden.
  • Definitionen av en stammande måste omfatta allt den stammande gör när han fastnar i en blockering eller det han gör för att undvika att fastna.
  • Terapimisstag är att försöka behandla stamningen i stället för dess trigger.
  • Ett annat misstag är att tro att ”stress” alltid är den utlösande faktorn för stamning.
  • Psykoterapi och talterapi har en lång historia av att INTE vara framgångsrik vid behandling av kronisk stamning.

ÖVERSÄTTNING: Stig Lind.

Forskningsresultaten förs in på min hemsida under rubriken:

NY FORSKNING - PubMed publikationer under 2015.

Med underrubriken:

Här kan du kortfattat, på en rad, läsa om alla forskningsresultat som vi gemensamt kommit fram till:

Detta verkar vara seriöst. Däremot, det jag kommer att beskriva vid min nästa utgivning ifrågasätter jag starkt vad han håller på med.

Martin F. Schwartz, New York City, KAN BOTA EN TREDJEDEL AV ALL VÄRLDENS STAMMANDE MED KOSTTILLSKOTTET VITAMIN B1. - FANTASTISKT ELLER HUMBUG. . . ?

Läs om detta i nästa NYHETSBREV NR 50 SOM UTKOMMER 1 oktober 2015.

 

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

StigLind©Talsteg – ett steg framåt med verktygslådan i bagaget.

DE FEM TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING

----      T     E      R     A     P     I       ----

STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE

TALA BRA kan vara målet för en del.

____________________________

Ha det bra och ta väl hand om dig!

 

Stockholm 2015-09-18

Stig Lindh
Författare 
Stamningsskribent

©Stig Lind

 

REFERENSLISTA från Martin F. Schwartz.

Kapitel 5

1.Van Riper, C. natur stamning - 2nd ed. Waveland Press, Prospect Heights, IL, 1992.

2.Williams, D.E. & Kent, L.R. Lyssnare utvärderingar av tal avbrott. J. Tal och hörsel Res., 1958, 1, 124-136.

3.Bosshardt, HG Kognitiv bearbetningsbelastningen som en avgörande faktor för stamning:

sammanfattning av ett forskningsprogram. Klinisk lingvistik, 2006, 20, 371-385.

4.Ward, D. Stamning och belamra: Ramar för förståelse och behandling. Psychology Press, New York, NY, 2006.

5.Ham, R. Terapi av stamning. Prentice-Hall, Englewood Cliffs, 1990.

6.Van Riper, C. natur stamning - 2nd ed. Waveland Press, Prospect Heights, IL, 1992.

7.Ingham, RJ, stamning och Beteendeterapi: Aktuell status och experimentell Stiftelser, College Hill Press, San Diego, 1984.

8.Flanagan, B., Goldiamond, I. & Azrin, N., Operant stamning: kontroll av stamning

beteende genom respons-kontingenten konsekvenser. J. Exper. Analys. Behav., 1958 1, 173-177

9.Onslow, M., Andrews, C, & Lincoln, M., En styr experimentell studie av en operant behandling för tidig stamning J. tal och hörsel Res., 1994, 37, 1244-1259.

10.Bloodstein, O. Villkor för stamning är försvagade eller uteblir: ett omdöme av litteraturen, J. tal Hearing Dis., 1949, 14, 295-302.

11.Ratner, N. stamning: En Psycholinguistic planen. I: Curlee, R. & Siegel,

G., (. Eds) Natur och behandling av stamning: New Directions, Allyn och Bacon, Boston, 1997.

12.Schwartz, MF, Stutter No More, Simon & Schuster, New York, 1991.

13.Webster, LM, En klinisk anmärkning om psykoterapi för stamning, J. of Fluency Dis., 1977, 2, 253-255.

14.Bobrick, B., trassliga Tungor, Simon & Schuster, New York, 1995.

15.Yairi, E. och Ambrose, N. Early Childhood Stamning för kliniker av kliniker, PRO-ED, Austin, 2004.

16.Johnson, W., En studie av uppkomsten och utvecklingen av stamning. I: Stamning

och vuxna, Univ. Minnesota Press, Minneapolis, 1955.

17.Van Riper, C. natur stamning - 2nd ed. Waveland Press, Prospect Heights, IL, 1992.

18.Bloodstein, O., Utvecklingen av stamning: II utvecklingsfaser, 1960, 25 J. tal och hör. Dis., 366-76.

19.Froeschels, E., Betydelsen av symptomatologi för förståelsen av essensen av stamning, 1952, 4, Folia Phoniatrica, 217-230.

20.Voelker, CH, En förundersökning för en normativ studie av flyt: a klinisk index till svårighetsgraden av stamning, Amer. J. Av Orthopsychiat. 1944, 14, 285-94.

21.Fraser, M., Själv terapi för stammare, stamning Foundation of America, Memphis, 2007.

22.Van Riper, C. natur stamning - 2nd ed. Waveland Press, Prospect Heights, IL, 1992.

23.Ramig, P. R & Dodge, DM, Barn- och ungdomsstammare: Behandling

och aktivitets Resource Guide, Delmar språkinlärning, Independence, KY, 2009.

24.Zackheim, CT, & Conture, E., Childhood stamning och tal avbrott i talets flyt

i samband med barns medellängden för yttrande: en förstudie, 2003. 28, J. Talförhet Dis., 28, 115-142.

25.Fowler, CA, Coarticulation och teorier om yttre timing, J. av fonetik, 1980, 8, 113-133.

26.Fowler, Kalifornien, och Saltzman, E., samordning och coarticulation i tal produktion, Språk och tal, 1993, 36, 171-195.

27.Lindblom, B., Temporal organisation av stavelse produktion, Speech Transmission Lab., Kungliga Tech., Kvartals Progress Status Report, Stockholm, Sverige, 1968.

28.Flege, JE & Brown, WS, Effekter av yttrande ställning på engelska tal timing, Phonetica, 1982, 39, 337-357.

29.Tornick, GL & Bloodstein, O., stamning och meningen längd, J. Tal & Hear. Res., 1976, 19, 651-654.

30.Wall, M. Placeringen av stamning i spontanesous tal barn stammare, Ph.D. Disputation, City Univ. av NY, 1977.

31.Stocker, B. & Usprich, C., Stamning hos små barn och nivå efterfrågan 1976, 1, J. Barndom Kommunik. Dis., 116-131.

32.Wyke, B., Neurological mekanismer i stamning: en hypotes, 5, Internat. J. of Langage och KOMMUNIKAT. Dis. 1970 5, 6-15.

33.Ludlow, CL, Centrala nervsystemet kontroll av laryngeala musklerna hos människor, Respir. Physiol. Neurobiol., 2005.147, 205-222.

34.Kitzing, P. & Löfquist, A., subglottal och muntliga lufttryck under fonation - förundersökning med hjälp av en miniatyr givare, medicinska och biologiska Engineering and Computing 1975, 13, 644-648.

35.Kawasaki, A. et al. Studie av förflyttningar av enskilda strukturerna i struphuvudet vid sväljning, Auris nasus struphuvudet, 2001, 28, 75-84.

36.Ludlow, CL, Centrala nervsystemet kontroll av laryngeala musklerna hos människor, Respir. Physiol. Neurobiol. 2005, 147, 205-222.

37.Perkins, W. et al., Discoordination av fonation med artikulation och andning, I: Stamning förr och nu, drar skam över, G. och Rubin, H. Eds, Charles E.. Merrill, Columbus, 1986.

38.Scripture, E., stamning och läspande, 2: a uppl., Macmillan, New York, 1923.

39.Ramig, P. & Adams, M., Reducering strategier som används av stammare och nonstutterers under hög och lågfrekvent tal, 1980, 5, J. av flyt Dis., 27-41.

40.Perkins, W. et al., Discoordination av fonation med artikulation och andning, I: Stamning förr och nu, drar skam över, G. och Rubin, H. Eds, Charles E.. Merrill, Columbus, 1986.

41.Bloodstein, O., en handbok om stamning (5th ed.), Singular Publishing Gruppen, San Diego, 1995.

42.De Nil, L. & Brutten, G., Voice tillslagstiden för stamning och nonstuttering barn: påverkan av externt och språkligt införde tidspress, J. av Talförhet Dis., 1991, 16, 154-158.

43.Guitar, B., Stamning: En integrerad strategi för sin natur och behandling, 3 red., Lippincott Williams and Wilkins, Philadelphia, 2005.

44.Alm, P., stamning och basala ganglierna kretsar; en kritisk granskning av möjliga relationer, J. of Kommunik. Dis., 2004, 4, 325-369.

45.Giraud, A. et al., Svårighetsgrad dysfluency korrelerar med basala ganglierna i ihållande utvecklings stamning, 104, Brain and Language 2008, 104, 190-199.

46.Herrero, M. T, Barcia, C., & Navarro, JM, Funktionell anatomi thalamus och basala ganglierna, Barn nervsystem, 2002, 18, 386-404.

47.Brown, S., Ngan, E. & Liotti, M., A struphuvudet område i den mänskliga motoriska hjärnbarken,  Cerebral Cortex 2008, 18, 837-845.

 

NYHETSBREV NR 50

THE TIAMIN PROTOCOL (Del 2) – StigLind©Talsteg

E-Bok av Martin F. Schwartz, refereras:

Detaljerad undersökning av effekterna av vitamin B1 (tiamin) och magnesium på stamning och dess underliggande processer, av Martin F. Schwartz, Ph.D. 92 sidor 2015.

Även på Casa Futura Tecknologies webbplats berättas det om att deras logopeder från Mostar, Herzegovina har börjat terapera stammande med vitamin B1. Patienterna har angivet 70 kommentarer som nästan uteslutande handlar om doseringen av vitaminet.

 

HUMBUG ELLER . . . ?

Martin F. Schwartz, New York City, kan bota en tredjedel av all världens stammande med kosttillskottet vitamin B1 (även kallad tiamin eller tiaminhydroklorid). Om det stämmer är det fantastiskt. Hans rapport på 92 sidor kallar han ett referensverk. Än mer fantastiskt är hans uttalande om att det spelar ingen roll hur länge eller hur allvarligt stamningen upplevs vara, barn som vuxen, du förblir flytande bara du tillgodoser vitamin B1. Det hela går ut på att ta 30 mg vitamin B1 varje dag.

Det jag noterat är att det är minst 28 gånger mer än normaldosen, normalbehovet ligger på 1,2 - 1,4 mg, men det skriver han inget om, inte heller vad den stammande får för reaktion i kroppen - bara att stamningen försvinner. Man kan fråga sig om vitamin B1 är en förtäckt helbrägdagörelse eller ett knark som kroppen mår bra av.

Boken är upplagd som en stor vetenskaplig undersökning med kontrollgrupp och referenslista från 47 källor. Trots detta massiva upplägg säger Martin F. Schwartz på en av de sista sidorna att denna bok inte är ett vetenskapligt verk.

Det luktar bedrägeri då jag upptäckte att man kan bota stamning med vitamin B1 och efter kommer en förtroendegivande referenslista som gör att man tror att det är vetenskapligt bevisat.

Martin F. Schwartz borde tydligt visat att här slutar den seriösa delen av boken som är ca två tredjedelar.

DEN OAVSIKTLIGA UPPTÄCKTEN

Martin F. Schwartz berättar att bakgrunden till den oavsiktliga upptäckten var när han var doktorand och hade för avsikt att skriva en doktorsavhandling med tal som speciallitet vid Ohio State University 1960 för att bli logoped.

Han råkade på en studie om effekten av vitamin B1 från 1951 på stammande förskolebarn i åldern två till åtta år som han tyckte var anmärkningsvärd. Resultaten var till och med häpnadsväckande, speciellt resultaten för dem i två och treårsåldern.

Martin F. Schwartz noterade att trots omfattande litteratur fanns det liten förståelse för vad som egentligen händer när de stammande stammar. Det som förbryllade honom var att när de stammande kom in i ett rum och talar i sin ensamhet försvann stamningen. Hans brinnande intresse för stamning tog honom till att bli forskningsprofessor och bildade The National Center For Stuttering. Här utbildades under 80 och 90-talet över 800 logopeder i luftflödesteknik. 14 000 stammande personer behandlades vilket gjorde centret till den största utbildningsanläggningen i världen.

År 2002 började centret behandla vuxna stammande, likaså inrättades en kontrollgrupp. Totalt 38 män i åldrarna 21-37 deltog, alla med stamning från barndomen. Kort uppföljning skedde fem år senare via telefon med två veckors mellanrum över en femårsperiod. Om du vill veta mera får du gå in på min hemsida stamning.n.nu, där kan du välja på engelsk version eller ta del av den översättning som jag har på hela boken.

Vitamin B1 behandlingen fungerar inte för alla. Martin F. Schwartz menar att hjärnan är en utsökt komplex struktur som kräver ett antal metoder för frågors lösning. I denna rapport presenteras vad han anser vara en enkel och effektiv lösning för drygt en tredjedel av världens unga vuxna män som stammar.

De slutsatser som dras i denna rapport om effekter om ”The Tiamin Protocol” har inte tillräckligt stöd av vetenskaplig forskning.

Ta lite vitaminer och talet flyter. Det här låter för bra för att vara sant. Det som spökar är att de använde sig av en kontrollgrupp som mer liknar en terapi, man undrar hur det gick till, likaså utvärderingen av detta. Blev de verkligen botade? Var det de här personerna som blev ”dolda stammande?” Frågorna är många.

Sensationer har hänt tidigare. Magkatarr och magsår sades vara stress ända tills magmedicinen Losec togs fram. Sensationellt kom man på att det var ett virus.

Upp till bevis, några av de 14 000 stammande i världen som han varit med och botat borde visa sig till känna. En har jag sett på YouTube, han var nöjd, men det måste presenteras i %-form.

Casa Futura Teknology, Herzegovinas logopeder har tydligen testat metoden. Försökspersonerna har presenterat 70 kommentarer som till övervägande del handlade om doseringen av vitaminet. Jag blev inte övertygad.

Martin F. Schwartz har haft en karriär som spänner över flera decennier. Längst vägen skrev han ett antal böcker om stamning. Along the way, he wrote a number of books about stuttering - books that were translated into seven languages and, in addition, three authors, at different times and in different countries, wrote books about him.Materialets början är tidigt 50-tal så han har verkligen haft tid på sig att torgföra det. Om det är så sensationellt som han påstår då borde jag fått höra detta?

Det känns konstigt att en så meriterande professor som ägnat hela sitt liv åt stamning och om forskning behandlar personer med stamning med naturmedicin. Det påminner mig om min gamla talpedagog Olle Broberg, Stockholm, som studerade stamning i Tyskland. Hemmavid kunde han snart konstatera att det som han lärt sig inte fungerade, men han kom på att om han gjorde tvärtom fick han mycket bättre resultat. Han blev en ovanligt duktig stamningsbehandlare. Även han kompletterade sin kliniska verksamhet med naturmedel. Homeopati var namnet på den bisysslan.

Mitt intresse stannade inte bara vid det utan jag började Googla på telefonen: ”Redan 1970-talet upptäcktes tiaminbrist hos lax och havsöring. Lennart Balk säger att det finns data som pekar på att flera däggdjur också har utvecklat den här vitaminbristen.”

Är det så att tron kan försätta berg eller är det så att vitamin B1 har någon substans som får den stammande att må bra?

Av en händelse tryckte jag på appen ”hälsa” i min telefon. Till min förvåning kom följande text fram:

Vitamin B1, även kallat tiamin, hjälper kroppen att konvertera kolhydrater till energi.”

Mitt ”forskningsarbete” med att ta reda på varför denne otroligt meriterande forskare i stamning ger sina patienter kosttillskott kan säkert bli en följetong. Han berättar inte om hur patienterna mår eller fungerar utan endast berättar att de i 33 % av fallen talar bättre.

Kan det betyda att de som intar 30 mg vitamin B1 per dag inte blir trötta? I min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” skrev jag att när den stammande blir trött stammar han. I det här fallet skulle det betyda att man förändrar patientens stamningsfrekvens med att öka hans vakenhet.

Skulle så vara fallet anser jag att Martin F. Schwartz borde berätta det i stället för att endast tala om att den stammande har minskat sin stamning eller till och med slutat med det.

Rune Tillberg på Livsmedelsverket ser två tydliga kategorier av kunder, dels de som mår dåligt på något sätt och vill ha hjälp med egenvård, dels de som vill uppnå optimal hälsa för att bli effektiva. Men hans rekommendation är att vi i stället för vitaminer skall äta 500 g frukt om dagen.

Vi har alla en uppfattning om vitaminers verkan. Livsmedelsverket går ut med att det är få människor som behöver extra tillskott till kosten. Det kan aldrig vara fel att må bra. Köp vitamin B1 och prova!

Nej, det verkar som att Martin F. Schwartz är passé, klart att han på 14 000 stammande har botat några, å andra sidan blir det resultat av all sorts aktivering oavsett innehållet.

I mina böcker ”Är stamning något att haka upp sig på?” och ”Stamningsboken”, har följande text fått en helsida: ”Utvecklingen går med stormsteg fram och tillbaka!”. Frågan är om vi skall ge ” vitamin B1” en chans till?

Om det visat sig att den terapi Martin F. Schwartz med logopeder inte varit verkningsfull och att behandlingen med vitamin B1 var bättre som alternativ kan man undra vad de hållit på med i decennier.

Upp till bevis Mr Martin F. Schwartz!

 

________________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS

INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK

OM STAMNING

 

________________________________________________________________

 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg.

DE FEM TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING

---- T E R A P I ----

STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE

TALA BRA kan vara målet för vissa.

____________________________

Ha det bra och ta väl hand om dig!

 

Stockholm 2015-10-01

Stig Lindh
Författare
Stamningsskribent

©Stig Lind

 

PS

Martin F. Schwartz har 170 godkända undersökningar.

 

NYHETSBREV NR 51

StigLind©Talsteg

MOBBNING

Ämnet är aktuellt då TV sänder Morgans mission från en 8e klass. Det är nog det forumet som man kanske först förknippar med mobbning. Morgan brinner för att hjälpa och menar ”Det finns inga onda barn, det finns bara onda mönster”, som tillåter strukturer innehållande mobbning”. 60.000 barn utsätts för mobbning i Sverige varje dag. I barnens värld kan mobbningen fortsätta på nätet typ Chatterkick eller Instagram. Det kan handla om elaka meddelanden, hotfulla sms, rykten eller bilder som sprids över nätet eller mejl som skickas till alla i klassen eller att någon medvetet fryser ut en person genom blockering. Morgan coachas dessutom av Sveriges främste mobbningsforskare Björn Johansson. Kanal två har hakat på och berättar ur en annan synvinkel. ”Jag är en mobbare” behandlas under rubriken ”Det handlar om dig”.

En av tio uppger att de någon gång blivit utsatta för mobbning på arbetsplatsen. Den som blir mobbad får ofta försämrad självkänsla, upplever otrygghet och drabbas ibland av fysisk och psykisk ohälsa. Mobbning kan också kallas för kränkande särbehandling.

Mobbning kan se ut på många sätt. Gemensamt är att en person under en längre tid känt sig utesluten och illa behandlad. Uteslutning kan till exempel vara att man slutar hälsa på en viss person eller undanhåller viktig information.

Mobbarens drivkraft är nästan alltid makt eller avundsjuka. Utlösande faktorer kan vara otydligt chefsansvar, olösta konflikter och ständiga förändringar på arbetsplatsen.

Mobbning kan vara att stärka sina sidor hos sig själv som är gynnsamma för den grupp man vill tillhöra, trycker man undan de sidor hos sig själv som man inte vill ha. Ett effektivt sätt är att mobba den som tydligast har de egenskaper man själv vill rensa sig från. Det är den här igenkänningen av något negativt hos sig själv som man ser hos en annan som kan vara den drivkraft som gör att mobbningen startar.

Mobbning är tabubelagt, inget man talar om, men när väl ämnet dök upp på TV väcktes tydligen många människors känslor till liv, det verkar som att väldigt många är medvetna om problemet, kanske till och med varit med om att mobba eller varit utsatt för det. Skillnaden mellan mobbning och kränkning är att handlingen inte behöver upprepas vid kränkning, en gång räcker.

Mobbning förändrar de inblandade. Mobbaren är mer frekventerad i framtida brottslighet, mobbningsoffret förlorar tilliten till människor. De som drabbats får på lång sikt sämre självkänsla och mår sämre än elever som inte mobbats. Vissa rehabiliterar sig själva, men det kan ta många år, många får ”ärr” för livet, eller är rädda att möta mobbarna i drömmen. 45 barn har i år tagit sina liv för att de inte orkade leva längre.

RUBRIKEN ” MOBBNING FÖRBJUDEN” BORDE SITTA PÅ SKYLTAR ÖVERALLT I SAMHÄLLET

Alla kan råka ut för mobbning. Mobbaren kränker när han har publik. På ett tidigt stadium kan tecken komma smygande att något är fel men ignoreras av en positiv syn: ”Det ordnar sig”. I vardagsspråk talas det kanske om att ”ligga lågt”, alternativet är att gå till handling för att göra förändring.

Problem kräver sin lösning och det inom rimlig tid. Ett problem har uppstått är när en person med inflytande och makt anser att det är ett problem. När den tilltänkta lösningen inte infinner sig blir medarbetarna osäkra. Har chefen dessutom utpekat en person är det en signal till personalen att det är fritt att ge sig på vederbörande, ett villebråd att jaga. När villebrådet har kränkts tillräckligt många gånger och nedlagts är alla nöjda utom villebrådet som farit illa. Brister och svagheter i organisationen mörkas. ”Knuten” är uppknuten.

Det pågår mobbning och trakasserier överallt, mobbaren själv vet inte alltid att han mobbar. Mobbning är känsligt och viktigt ämne att tala om.

KAN VI AGERA MOT MOBBNINGEN?

Grunden är att synas och att bli bekräftad. Mobbaren blir bekräftad när han mobbar, de som står bredvid och skrattar passivt är också delaktiga. Syns gör mobbaren också men på ett negativt vis.

För att förhindra mobbning gäller det att se tidiga tecken. Håll ögon och öron öppna för skitsnack, uteslutning, menande blickar och undanhållande av information riktat mot en viss person. Kollegor bör visa mod och bekräfta att han eller hon ser vad som pågår.

Att bekämpa mobbningen handlar om att stärka gemenskapen, få var och en att känna sig sedd och bekräftad, bjud gärna in den som står utanför, vi måste bli medhjälpare i stället för medlöpare, att få den tysta massan att göra skillnad.

Om du märker att någon blir kränkt eller känner sig utanför, kan du visa att du bryr dig. Ibland kan det räcka med att säga hej, eller fråga något alldagligt, för att hen ska känna att du bryr dig.

SÄG IFRÅN OM DU ÄR MOBBAD

Den mobbade borde säga ifrån, men kanske inte gör det för att risken finns att det kan bli värre, någonstans finns trots allt en önskan om att bli bra behandlad. Min personliga erfarenhet är att om jag går till motangrepp på den som mobbar mig har jag åtminstone chansen att stoppa mobbningen, den går sällan över av sig självt.

Alla kan bli mobbade. Det är aldrig den mobbades fel att mobbning uppstår!

Tillsammans kan vi stoppa mobbningen. Följ serierna på TV1 som sänder Morgans mission från en 8e klass, i fem delar men även i TV2 serien i fyra delar ”Jag är en mobbare” behandlat under rubriken ”Det handlar om dig”.

____________________________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS

INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK

OM STAMNING

____________________________________________________________________________

Vad säger forskningen om mobbning i samband med stamning?

Finns det ett samband mellan stamning och mobbning? En sökning i PubMed efter forskningsrapporter som nämner både stuttering och den engelska termen för mobbning, "bullying", gav 16 träffar. Flera forskare anger att mobbning ingår i den problematik av typ social oro eller ängslan som kan följa med stamning, t ex Erickson o Block 2013. Forskarparet Blood anger 2007 att 61 % av stammare utsätts för någon form av mobbning jämfört med 22 % av icke stammare. I en annan studie fann Blood m fl 2011, att 44 % av stammare på olika sätt var offer (victimized, utsatta) jämfört med 9 % av icke stammare.

Detta kommer att publiceras i stamning.n.nu under rubrikerna:

NY FORSKNING - PubMed publikationer under 2015.

Och ”Här kan du kortfattat, på en rad, läsa om alla forskningsresultat som vi gemensamt kommit fram till:

MOBBNING - Blood 61 % (22 %), 44 % (9 %) Snittsiffror: 52 % (15 %).

 

 StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg.

DE  FEM TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E  F  T  E  R    T  E   R   A   P  I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, TALA BRA.

___________________________________________________________________________

Ha det bra och glöm inte att ta väl hand om dig!

 

Stockholm 2015-10-15

Stig Lindh
Författare 
Stamningsskribent

©Stig Lind

 

NYHETSGRANSKNING NR 53 - StigLind©Talsteg

 

Tema talteknik:

60 ÅR AV TALTRÄNING –

Per Alm, Stockholms Stamningsförening 60 år

 

Dr Per Alm har kartlagt vår generations stamningstekniker. Vissa är bättre än andra, någon är förkastlig. Inget av detta är något som man tillämpar utan handledning. För den oinvigde kan det vara frustrerande att se texterna. Föredraget ägde rum den 29 november 2014 i Stockholm. Läs mer på min hemsida stamning.n.nu.

Per Alm är vad jag förstår en forskare som presentrar sin forskning på ett skolmässigt sätt som man förväntar sig av en forskare. Marie Ryd däremot, forskarutbildad vetenskapsjournalist, slår mynt av sitt intresse i att läsa forskarrapporter med erhållen forskarkunskap i bagaget. Forskarkunskaperna mixar hon in i Mindfullness. Läs om detta i nästa Nyhetsgranskning.

Stamningsföreningarna i Sverige tillämpar tekniker i olika omfattning. Stockholmsföreningen tror jag är ett föredöme. De har programverksamhet typ:

”Föreningens talträningsdagar är för dig som vill arbeta med ditt tal. Det krävs inga förkunskaper eller att man har deltagit tidigare. Alla är välkomna. Vi brukar avsluta med ett gemensamt pass med Speaking circle där man får träna på att stå framför andra och tala, och få applåder och positiv feedback efteråt.”

Om man övar på att tala i en talarstol är chansen stor att man kan bli en stor talare. Att våga, utvidga sin ”komfortzon”.  Problem kan vara att det inte finns talarstolar på så många andra platser, så för att underhålla förmågan är ett utåtriktat arbete en lösning. För övrigt misstänker jag att det är både trevligt och stimulerande att stå där och tala om sig själv och annat utan att någon får för sig ”att fylla i” och avsluta föreställningen med att få beröm i form av applåder.

Speaking Circle är populärt, men det finns även de som tränar sig i TALAkademins stamningsfria tal och Mc Guire, tekniker som jag tror är moderna. Så har vi de som passar på att träffa sin kompis. Önskar du veta mer kan du surfa in på deras eller min hemsida stamning.n.nu.

StigLind©Talsteg placerar dessa tekniker under rubriken ”Tala bra”.

Stamningsförbundet vill inte befatta sig med terapi för vuxna. De propagerar för att få stamma fritt och på det egna sättet, framförallt på de egna sammankomsterna, vilket är OK, men man får inte glömma att det finns ett liv utanför denna intressesfär. De har inte intresserat sig för behandling av vuxna, men nu är det krafter i gång för att ta fram informationsmaterial och upprätta en kunskapsbank. Tills vidare får de hålla sig till godo med min Internationella Kunskapsbank, men bara om de anger källan.

På föreningsnivå är det däremot fler föreningar som tillämpar olika former av talträning.

Skånes stamningsförening beskriver sin verksamhet: ”Vi träffas och taltränar, ofta en kväll i månaden. Det är riktigt roligt och nyttigt. Vi tränar på att sänka taltempot, växla mellan olika taltempon och tala i viloandningsrytm.”

”Som allt annat här i livet ger övning färdighet. Färdigheten kan bli mycket användbar i vardagslivet.”

” Speaking Circle är en speciell, icke-värderande, träningsmetod. Med detta menas att ingen annan rättar dig eller ger dig goda råd om att göra si eller så. I stället spelas varje framförande in på en personlig DVD-skiva som du sedan själv studerar hemma. I föreningens talträningsprogram kombinerar vi Speaking Circle med olika taltekniker t.ex. genom att i framträdandet tala i nedsaktat tempo eller i viloandningsrytm.”

Skaraborgs stamningsförening kör ”Online talträning” via Skype. De taltränar med Speaking Circles och TALAkademins metodik. ”Vi som är med märker en tydlig skillnad nu när vi kan träffas regelbundet, men ändå på hemmaplan.”

Stamningsföreningen Västra Götaland - Ett tillfälle att träffa personer som stammar under en kvällsfika med ventilering kring stamning och talövningar.

I Östergötlands stamningsförening träffas vi och taltränar enligt Talakademins metodik.

Klart är att stamningsföreningarna tycker annorlunda än Riksförbundet. Personligen anser jag att tekniker är ett bra komplement i terapier, en verktygslåda som ditt autonoma nervsystem plockar fram utan att du märker det, gör du det medvetet får du se upp. Ju fler verktyg du har i verktygslådan ökar chansen till att kunna ändra på dina invanda talbeteenden.

Åke Byströms namn skymtades bakom fasaden. I Sverige mannen bakom TALAkademins ”Stamningsfritt tal”. Jag hoppas att han får det erkännande som han förtjänar.

Klart är att talträna med teknik är för stammande personer ett sätt att träffas. Klart är också att föreningarna fyller sin funktion. Nyligen kom ett brev från Stockholms stamningsförening som frågade vad vi skulle ha för målsättning i verksamheten. Svaret måste bli: ”Att vi alla blir så bra talare att vi kan lägga ned föreningarna.” Nu är det så att praktik och verklighet inte alltid stämmer – jag lovar, de kommer att överleva.

____________________________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS

INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK

OM STAMNING

____________________________________________________________________________ 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta nästa steg.

DE  FEM TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E  F  T  E  R    T  E   R   A   P  I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, TALA BRA.

____________________________________________________________________________

 

Ha det bra och glöm inte att ta väl hand om dig!

 

Stockholm 2015-11-15

Stig Lindh Författare  Stamningsskribent

©Stig Lind

 

StigLind©Talsteg

 

MÅLINRIKTAD MINDFULNESS

med Marie Ryd

 

Per Alm är en forskare som presenterar sin forskning om stamning på ett professionellt sätt, som man förväntar sig av en forskare. Marie Ryd däremot, forskarutbildad vetenskapsjournalist, hon samlar kunskap genom att läsa forskarrapporter, kommunicerar i populär form och slår samtidigt mynt av sitt intresse.

Hjärnans olika delar och funktioner blandar Marie Ryd in i Mindfulness. Vad det är på ett traditionellt vis kan du läsa i mitt Nyhetsbrev nr 19 från 2013 på hemsidan: stamning.n.nu. När Marie börjar sitt föredrag 12 november 2015 med temat ”Ta sikte”, är det med dataspråk typ Motivation 1.0 Savannens reptilhjärna, eller Motivation 2.0 om sekundära belöningar, eller 3.0 som handlar om den tredje kraften som kan skapa en identitet som stärker självbilden.

När Marie Ryd talar om åsikter, vänskap, respekt eller vilka vill jag ha nära mig, är tydliga värderingar för mig. Beslut, värderingar och identitet hör ihop. Du måste vara identisk med dig själv, för det du tänker blir Du. Plötsligt kan hon utbringa ett namn på en forskare som berättat för henne i vilket område i hjärnan denna värdering sitter.

På senare år har man nämligen utvecklat en bildteknik som ”lyser upp” de centra i hjärnan som aktiveras vid olika fysiska och psykiska aktiviteter. Det innebär att vi får veta var i hjärnan aktiviteten är lokaliserad.

Affirmeras det blir beslutet mer tydligt i mitt beslutsfattande. Idrottsliga prestationer fick illustrera detta genom att först visualisera hoppet över ribban i huvudet innan hoppet gjordes.

Häftigt var det experiment som hon gjorde med publiken. Hon bad oss att tänka ut de fem viktigaste egenskaperna som styr och präglar vårt liv. När vi hade det på papper bad hon oss att dra bort det minst viktiga av dessa fem värderingar. Nästa steg var att ta bort ett till och så vidare till det bara återstod en enda egenskap som var den egenskapen som präglade mitt liv. Många i publiken kom fram till ordet ”Tillit”, som jag tror är en motsats till ”Kontroll”. Omtanke var en annan populär egenskap.

När jag har klart för mig den värdering som skall styra mitt liv är det viktigt att inte glömma bort den. Krångla inte till det, ha en lapp i rockfickan.

Vad är du för person? Är du en Till- eller Från-människa? D v s Slippa eller Erövra? Jag gör det här för att jag . . . Upprätta en handlingslista för att GÅ I MÅL. Hämta energin genom meditation i Mindfulness. Nu skall ett nytt beteende bli en vana. Stoppa in din självbild så mycket du kan. Support från omgivningen är också viktigt. Lycka Till!

Marie Ryd har stoppat in mycket i sin Mindfulness. Jag kan avläsa att hennes intressen är många. Meditation är det centrala, kroppslig hållning och kroppens biologi. Kyrkan och buddism genom Zenmeditation likaså. Upplevelsen blir samtidigt igenkännande, tillkommer alla överraskande inslag om forskarens namn och var de egenskaperna i hjärnan har sin boning.

Maries hemsida har tidskriften Holone som navet i verksamheten. Genom att följa den senaste forskningen inom neuroscience, det vill säga kunskapen om hjärnan och dess funktioner, och sedan koppla denna till näringslivet landar vi i ”neuroledarskap”. De senaste rönen om hjärnan öppnar inte bara nya dörrar till att utveckla personlighet, ledarskap och organisationer utan bekräftar även antaganden som tidigare bara varit just antaganden. Det handlar om hur vi fattar beslut, ökar närvaron i stunden, lättare tar kontrollen över våra känslor, hur minnet fungerar eller hur man kan träna upp sitt fokus.

Holone och Marie Ryds roll är att publicera artiklar om hjärnan och omsätta dem till användning i praktiken. En ökad förståelse för det ovan nämnda kan ta både individer och organisationer till nya höjder.

Holone är inte bara kommers, utan har bakom en handfull professorer i hjärnforskning och psykologi i sitt Vetenskapliga råd, vilket betyder att verksamheten är seriös avseende att i populär form beskriva vad som händer inom forskning om hjärnan och dess funktion. Alla som är intresserade kan prenumerera på denna tidskrift.

Psykologidelen är knepigare för Marie Ryd har implementerat hjärnforskningen i Mindfulness. Vad jag vet förstår man inte alla dessa psykiska aktiveringar fullt ut.

I min förra artikel om Mindfulness, på min hemsida: stamning.n.nu, Nyhetsbrev nr 19, beskrev jag företeelsen som en terapi och ett sätt att må bra. Nu trycker Marie Ryd på kopplingen att individen kan kanalisera in i sina kreativa aktiviteter. Hon utvecklar individer till att fokusera på det de vill göra, t o m göra karriär.

Marie Ryd är tjejen med gasen i botten, reklamerar om egna kurser i Konsumentföreningens regi, vilket innebär att hon når 750.000 hushåll, så att även den ”vanliga” människan nås av hennes moderna budskap. Garanterat blir det klirr i kassan för Marie.

Det kan inte vara fel att må bra här och nu. Marie Ryds välgörande insatser för befolkningen behövs. Jag önskar henne allt gott och lycka till!

 

FORSKNING: MINDFULNESS OCH STAMNING

Totalt finns det ca 3.000 forskningsrapporter som innehåller termerna Mindfulness i StigLind©Talstegs internationella databas. Forskningen handlar om hur metoden ökar psykiskt välmående och motverkar psykiska påfrestningar och problem. Man har observerat att mängden grå celler ökat i vissa centra efter Mindfulnessträning.

Lars G Burman, leg läk, docent, har sökt igenom databasen PubMed och hittat två forskningsrapporter där termerna Mindfulness och Stamning förekommer. Lars har sammanfattat och översatt dem till svenska.

LÄS OM VAD FORSKNINGEN KOMMIT FRAM TILL OM MINDFULNESS OCH STAMNING I Nyhetsgranskning NR 55 på: stamning.n.nu.

DU KAN SÖKA GRATIS OCH HITTA ENGELSKSPRÅKIGA FORSKNINGSRAPPORTER OM DE FRÅGESTÄLLNINGAR DU HAR OM STAMNING, MEN ÄVEN ANDRA MEDICINSKA OMRÅDEN. Du gör det enklast genom att gå in på Innovativt StigLind©Talstegs hemsida: stamning.n.nu. Databasen söker igenom 24 miljoner rapporter, så du har alla chanser att hitta det du vill ha svar på.

__________________________________________________________________________    

StigLind©Talsteg – Ju fler tekniker som du har i din verktygslåda ju mer kan du hantera din stamning.

__________________________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS

INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK

OM STAMNING

__________________________________________________________________________ 

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg.

DE  FEM TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E  F  T  E  R    T  E   R   A   P  I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, TALA BRA.

________________________________________________________________

 

Ha det bra och glöm inte att ta väl hand om dig!

 

Stockholm 2015-12-01

 

Stig Lindh,

Författare, Stamningsskribent, Filosof

©Stig Lind

 

 

NYHETSGRANSKNING NR 55

- StigLind©Talsteg

Forskning:
MINDFULNESS OCH STAMNING


Du kan söka i StigLind©Talstegs internationella databas. Enklast gör du det genom att gå in på hemsidan: stamning.n.nu. Databasen innehåller 24 miljoner rapporter. Du har alla chanser att hitta det du vill ha svar på.
I databasen finns det totalt ca 3.000 forskningsrapporter som innehåller termen Mindfulness. Forskningen handlar om hur metoden ökar psykiskt välmående och motverkar psykiska påfrestningar och problem. Man har observerat att mängden grå celler ökat i vissa centra efter Mindfulnessträning.
Lars G Burman, leg läk, docent, har sökt igenom databasen och hittat två forskningsrapporter där termerna Mindfulness och Stamning förekommer. Lars har sammanfattat och översatt dem till svenska. Han börjar med att presentera: Acceptance and commitment therapy (ACT).
Forskning:
MINDFULNESS OCH STAMNING
Boyle skrev 2011 att stamning är ett område där Mindfulness kan vara av värde, men att forskning behövs. En första pilotstudie publicerades 2012.Acceptance and commitment therapy for adults who stutter: Psychosocial adjustment and speech fluency, av Janet M Beilby m fl, publicerad i den kanske ledande vetenskapliga tidskriften om stamning, Journal of Fluency Disorders vol, 37, sid 289 - 299, 2012.
Material
Man studerade 20 vuxna som stammade.
Metod
Acceptance and commitment therapy (ACT). Metoden som funnits i 10 år anses vara en utveckling av KBT.(kognitiv beteende terapi). KBT fokuserar på att ge effekt på vårt beteende genom tankekontroll. ACT försöker inte motverka eller eliminera negativa tankar och känslor. I stället vill ACT reducera frustration genom acceptans och fokus på livskvalitet. Man anger följande 6 grundprocesser som bidrar till ökad "psykisk flexibilitet":
- self concept, självuppfattning
- defusion, avdramatisering
- acceptance, acceptans
- mindfulness, medveten närvaro i nuet, större medvetenhet om sig själv
- values, värderingar, värdegrund, ett antal saker man tror på
- committed action, bestämt, beslutsamt, förpliktigat handlande
På nätet finns mer information om ACT. Denna kan sammanfattas, att
- identifiera vad man tycker är viktigt i livet, d v s Dina målsättningar
- ta faktiska beslut, steg, handlingar som för Dig mot/närmare målen
Där utbjuds bl a en 5-dagarskurs om ACT i Göteborg, som kostar 9 900 kr. Medel kan du ansöka om från Stamningsförbundets fond.
Genomförande
Försökspersonerna genomgick en 2 timmars lektion (session), 1 gång per vecka, under 8 veckor. Olika mätningar och bedömningar av personerna gjordes före och genast efter terapin. Samma mätningar gjordes på nytt 3 månader senare, för att se om eventuella effekter av terapin kvarstod eller inte.
Resultat
1. Medelvärdet för andel stammade stavelser i ett test var 6 % före behandlingen, men med stor variation mellan personerna, 2 – 15 %. Efter terapin var medelvärdet drygt 1 % och spridningen mellan individerna liten (0 - 3 %). Fem personer stammade då inte alls vid provet och de med upp till 15 % stammade stavelser före behandlingen hade samtliga dämpat sig till 3 % eller mindre. Vid uppföljning efter 3 månader var resultatet i stort sett oförändrat.
2. Personerna fick själva på en skala ange sin grad av stamning enligt 4 olika kriterier. Jämfört med värdena före terapin hade de 4 självbedömda kriterierna reducerats med 30 - 40 % efter behandlingen. Dessa resultat kvarstod efter 3 månader.
3. Gruppens medelvärde på en Mindfulness/uppmärksamhet/medvetande skala var 3,2 före, 4,5 efter terapin och även efter 3 månader.
4. För 3 andra psykologiska kriterier, som var svåra att förstå för mig och min medhjälpare Dr Lars G Burman, var effekten av ACT marginell.
Kommentarer
Denna tidskrift kräver forskning av hög kvalitet för att publicera den. Studien synes vara väl genomförd och gav intressanta positiva resultat. ACT kan ha gynnsam effekt på stamning, men metoden måste etableras genom fler och större studier.
- - - - - - - - - - - - - - - - -  -  - -  - -  - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jag ifrågasätter att metoden funnits i 10 år och är en utveckling av KBT - materialet känns bekant. I mina böcker har jag en sida med texten:
UTVECKLINGEN GÅR MED STORMSTEG FRAM OCH TILLBAKA!
______________________________________________________________
StigLind©Talsteg – Ju fler tekniker som du har i din verktygslåda ju mer kan du hantera din stamning.
______________________________________________________________
INNOVATIV STAMNINGS
INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK
OM STAMNING
______________________________________________________________
StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det betydligt lättare att ta nästa steg.
DE  FEM TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING ---- E  F  T  E  R    T  E   R   A   P  I ---- STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, TALA BRA.
_______________________________________________________________
Stockholm 2015-12-15
God Jul och Gott Nytt År
önskar
Lars G Burman,
leg läk, docent, forskare
och
Stig Lindh,
författare, stamningsskribent, filosof
©Stig Lind
http://www.stamning.n.nu

http://www.n.nu/?referrer=stamning.n.nu